web analytics

Riktigt nöjd!

Tänk så rätt vinsten från CSIGORA blev för tjejerna, till och med Raya tyckte bollarna var superroliga:

Just nu går Embla och jag en rallylydnadskurs hos just CSIGORA i deras hundhall, så bra med en inomhushall när man har en whippet och det är kallt ute (:yes:) .

Både Embla och jag har tagit stora steg framåt i vårt samarbete och vi har jätteroligt på kursen. Embla är lika fokuserad som jag på vad vår instruktör Frida säger under teoripassen:

Jag är så pass nöjd att jag här delar med mig av några bilder, dock inte så bra kvalité då dom är tagna från en film:




Sen tänkte jag visa en annan sak jag också är riktigt nöjd med och det är mitt första försök att virka ett par strumpor. Jag hittade ett garn hos StickaPåAlvar som jag blev så förtjust i och resultatet blev över för väntan:

Den sista saken som man kanske inte kan säga att jag är nöjd över men ändå ganska förhoppningsfull över är Rayas problem. Jag var hos hennes veterinär i måndags och efter en del diskussioner och undersökningar så enades vi om att öka hennes dos av gabapentin till två tableter varje dag i stället för två varannan dag. Detta för att hon är klart piggare de dagar hon får gabapentin jämfört med det dagar hon får kortisonet. Nu ska det få gå några veckor så får vi se hur hon mår och sedan bestämma om vi ska våga förändra något när det gäller kortisonet också.

Det är tur att Raya tycker det är helt ok att gå till veterinären med tanke på hur ofta hon varit där, men man får ju godis och då står man ut med mycket hälsar Raya :-D .

Tråkigheterna hopar sig….

Just nu känns allt ganska jobbigt då vi verkar vara inne i ett negativt flöde….

Först detta med Luna och nu har vi fått klarhet i vad det är för fel på Raya. Det är i och för sig positivt att vi nu vet men vi hade ju hoppats på en ”trevligare” diagnos. Fördelen är att hon förhoppningsvis kommer att kunna må bra, bara vi hittar rätt kortisondos.

Allt började för snart 3 år sedan när Raya var 2,5 med en, vad vi trodde då, olycka/skada i länden. Men allt eftersom har vi insett att det måste vara något annat då hon varje gång vi kört igång henne fått tillbaka problemen. För ett år sedan hamnade vi hos en bra ortoped som konstaterade att Raya nog hade en inflammation i länden och vi fick en lång behandling med ”rimadyl” och rehab. I våras var hon riktigt bra så vi körde igång henne igen men det tog tyvärr inte lång tid med lite mer belastning innan hon återigen blev stel i kroppen och haltade. När vi var tillbaka till ortopeden så konstaterade hon ganska snabbt att med tanke på att Raya återigen hade högt CRP så lutade det åt en kronisk muskelinflammation och vi skulle prova med kortison i hop med rehab.

Raya blev snabbt bättre och vi körde igång henne och hon fick till och med springa på en lc-träning, till sin stora förtjusning. Vi trappade ner till 5 mg varannan dag men det visade sig vara för lite då Raya blev sämre igen och dessutom fick ”Ytlig akut pyodermi”, vilket veterinären trodde kunde höra ihop med att hon även blivit sämre i musklerna. Vi har nu ökat dosen kortison till 10 mg per dag och Raya mår återigen bra, det syns till och med på bild hur mycket lättare hon är i kroppen:

Förhoppningsvis håller hennes mående i sig nu när vi ska trappa ner till 5 mg per dag, allt för att försöka hamna på en så låg dos som möjligt. ”Fördelen” med det senaste som hände är att Raya nu har en diagnos: Polymyosit (immunmedierad kronisk muskelinflammation) och att vi vet hur vi ska kunna hjälpa henne att må bra!

Inte för att jag vet om det hänger ihop med allt som har hänt hundarna men jag har själv mått mer eller mindre dåligt sedan början på oktober. Jag har haft ont i övre delen av magen och varit illamående då och då. Tillexempel har mina frukostar sett ut så här:

Tur jag har min virkning att skingra tankarna med. Men i veckan som var blev jag sämre så jag kom äntligen iväg till doktorn och där fick jag snabbt en trolig diagnos: magsår… Jag fick medicin och håller nu på att ta massa prover så får vi se om det blir antibiotika eller gastroskopi (håll tummarna för att proverna visar att det räcker med antibiotika!). Mår fortfarande riktigt dåligt men har nu kunnat äta lite mer vilket i alla fall är ett steg i rätt riktning.

Mitt mående och snön och det kalla vädret har gjort att det mest blivit inomhusaktiviteter för hundarna (bortsett från den vanliga promenaden alltså). Raya fortsätter med sin rehabträning, stärker småmusklerna:

Balans och muskelträning:

Styrka och koordination:

Turan har också fått en hel del balans, smidighet och muskelträning. Det är en stor fördel med balansbollen då jag verkligen ser att hon belastar alla benen ungefär lika mycket:

Med Turan har jag även övergått från lydnadsträning till rallylydnadsträning då jag har insett att både hon och jag tycker det är roligare. Jag körde ju Luna lite i rallylydnad och Raya och jag har gått en grundkurs så lite grunder har jag och Turan har ju en del lydnadsgrunder så en nybörjarklass känns inte allt för långt borta. Till våren kanske när jag förhoppningsvis mår bättre.

Även Embla får såklart vara med på inomhusträningarna och hon är ganska snabblärd, att kliva i och ur backen fixade hon ganska direkt:

Jag har inte börjat med den stora balansbollen med henne ännu men balansdisken har hon fått börja med och där kör vi även en del bakdelskontroll:

Sen kommer nog även hon att få börja med rallylydnad så vi har påbörjat träningen med att ha fokus både på vänster och höger sida:

Som sagt vi roar oss så gott det går och kör korta stunder, det är allt jag orkar just nu.

Upp som en sol, ner som en…….

Nja det ordspråket stämmer kanske inte riktigt ändå (:blum:)

Men nära nog då Raya på årets första LC-prov i Hovdala den 7/4 blev 2:a av 26 whippettikar klass 1, fick cert och i och med det blev Svensk och Dansk Lure Coursing Champion :inlove: . På det andra provet däremot, en vecka senare på samma plats (14/4), vet vi inte vad hon sysslade med (:crazy:) , hon sprang kanske inte jättedåligt men dåligt i alla fall och fick nöja sig med plats 11 av 20….

 

Vi har under en tid funderat på om inte Raya också ska få köra rallylydnad, så sagt och gjort, jag anmälde henne och mig till en kurs som vi nu har gått två gånger på. Hon är över förväntan duktig och verkar tycka det är kul! Klart vi har problem men dom ska vi försöka lösa så vi kanske kan komma ut på tävlingsbanan även med henne :-)

 

Våren dök upp förra veckan vilket var efterlängtat av oss alla, så skönt att slippa ha täcken på hundarna igen.

 

I fredags var jag till SKK på möte och det visade sig sammanfalla med invigningen av utställningen ”Svenska Brukshundklubben 100 år”. Så det blev lite mingel och en snabb titt på utställningen innan vi avslutade ett bra och trevligt möte. Vägen från SKK till pendeltåget är väldigt vacker, om man inte vände sig om får då hade man E4:an precis bredvid…

Jag gick sen en sväng i city innan mitt tåg skulle gå, och på frågan om jag saknar Stockholm är svaret: NEJ (:no:)

 

Helgen som var tillbringades som sagt även den på Hovdala men den här gången var det Jerker som jobbade mest så jag passade på att gå en lång härlig runda på söndagen (whipparna tävlade på lördagen) mellan mina funktionärsuppdrag.

 

Efter avslutningen och ihopplockningen av allt på söndagskvällen orkade vi inte åka hem utan stannade kvar till på måndagen. Då passade jag på att utsätta Era för en rejäl spårutmaning innan vi gav oss av. Jag lade ett ca 400 m långt spår på det gärde där det varit parkering och camping under två dagar. Hon tyckte bitvis att det var svårt men jobbade på och gav inte upp så runt kom vi, med många nya erfarenheter i bagaget!