web analytics
Hundträning,  rallylydnad,  Rehab/fysträning,  Vardagen

Tråkigheterna hopar sig….

Just nu känns allt ganska jobbigt då vi verkar vara inne i ett negativt flöde….

Först detta med Luna och nu har vi fått klarhet i vad det är för fel på Raya. Det är i och för sig positivt att vi nu vet men vi hade ju hoppats på en ”trevligare” diagnos. Fördelen är att hon förhoppningsvis kommer att kunna må bra, bara vi hittar rätt kortisondos.

Allt började för snart 3 år sedan när Raya var 2,5 med en, vad vi trodde då, olycka/skada i länden. Men allt eftersom har vi insett att det måste vara något annat då hon varje gång vi kört igång henne fått tillbaka problemen. För ett år sedan hamnade vi hos en bra ortoped som konstaterade att Raya nog hade en inflammation i länden och vi fick en lång behandling med ”rimadyl” och rehab. I våras var hon riktigt bra så vi körde igång henne igen men det tog tyvärr inte lång tid med lite mer belastning innan hon återigen blev stel i kroppen och haltade. När vi var tillbaka till ortopeden så konstaterade hon ganska snabbt att med tanke på att Raya återigen hade högt CRP så lutade det åt en kronisk muskelinflammation och vi skulle prova med kortison i hop med rehab.

Raya blev snabbt bättre och vi körde igång henne och hon fick till och med springa på en lc-träning, till sin stora förtjusning. Vi trappade ner till 5 mg varannan dag men det visade sig vara för lite då Raya blev sämre igen och dessutom fick ”Ytlig akut pyodermi”, vilket veterinären trodde kunde höra ihop med att hon även blivit sämre i musklerna. Vi har nu ökat dosen kortison till 10 mg per dag och Raya mår återigen bra, det syns till och med på bild hur mycket lättare hon är i kroppen:

Förhoppningsvis håller hennes mående i sig nu när vi ska trappa ner till 5 mg per dag, allt för att försöka hamna på en så låg dos som möjligt. ”Fördelen” med det senaste som hände är att Raya nu har en diagnos: Polymyosit (immunmedierad kronisk muskelinflammation) och att vi vet hur vi ska kunna hjälpa henne att må bra!

Inte för att jag vet om det hänger ihop med allt som har hänt hundarna men jag har själv mått mer eller mindre dåligt sedan början på oktober. Jag har haft ont i övre delen av magen och varit illamående då och då. Tillexempel har mina frukostar sett ut så här:

Tur jag har min virkning att skingra tankarna med. Men i veckan som var blev jag sämre så jag kom äntligen iväg till doktorn och där fick jag snabbt en trolig diagnos: magsår… Jag fick medicin och håller nu på att ta massa prover så får vi se om det blir antibiotika eller gastroskopi (håll tummarna för att proverna visar att det räcker med antibiotika!). Mår fortfarande riktigt dåligt men har nu kunnat äta lite mer vilket i alla fall är ett steg i rätt riktning.

Mitt mående och snön och det kalla vädret har gjort att det mest blivit inomhusaktiviteter för hundarna (bortsett från den vanliga promenaden alltså). Raya fortsätter med sin rehabträning, stärker småmusklerna:

Balans och muskelträning:

Styrka och koordination:

Turan har också fått en hel del balans, smidighet och muskelträning. Det är en stor fördel med balansbollen då jag verkligen ser att hon belastar alla benen ungefär lika mycket:

Med Turan har jag även övergått från lydnadsträning till rallylydnadsträning då jag har insett att både hon och jag tycker det är roligare. Jag körde ju Luna lite i rallylydnad och Raya och jag har gått en grundkurs så lite grunder har jag och Turan har ju en del lydnadsgrunder så en nybörjarklass känns inte allt för långt borta. Till våren kanske när jag förhoppningsvis mår bättre.

Även Embla får såklart vara med på inomhusträningarna och hon är ganska snabblärd, att kliva i och ur backen fixade hon ganska direkt:

Jag har inte börjat med den stora balansbollen med henne ännu men balansdisken har hon fått börja med och där kör vi även en del bakdelskontroll:

Sen kommer nog även hon att få börja med rallylydnad så vi har påbörjat träningen med att ha fokus både på vänster och höger sida:

Som sagt vi roar oss så gott det går och kör korta stunder, det är allt jag orkar just nu.

8 kommentarer

  • nmp

    Jag känner för er, ni har verkligen inte haft en rolig höst. Det måste kännas skönt att i alla fall ha fått en diagnos, både för Raya och för dig. Nu får vi verkligen hoppas att ni båda två ska svara bra på behandlingen så att ni snart mår mycket bättre! *många, många kramar*

    • Peter Wolgast

      Trist när hundarna är dåliga. Stresspåslaget man får när det håller på länge är ju inte direkt nyttigt för någon.
      Hoppas att ni hittat rätt dos kortison och att du slipper gastroskopi, det är ”mindre trevligt”…
      Önskar er en lugn och frisk jul!

      Mvh
      Peter

  • Anette

    Jobbigt men även skönt att ni båda har fått reda på vad det är. Rallylydnad är kul, lycka till och hoppas ni mår bättre snart. Ta hand om er ❤️🤗

      • Ros-Marie Thor

        Det låter verkligen tufft att både må dåligt själv samtidigt som man oroar sig över dina djur som inte kan berätta hur de mår utan behöver avläsas. Hur det gick med Luna har jag missat för jag har inte haft tid att vara inne läsa så mycket på Fb som jag brukar.
        Önskar er alla lycka till och ett bättre mående så att ni kan få njuta av Rallylydnaden. Om det är i Rottne på CiGora ni håller till på Rallylydnad kanske vi ses framöver. Ture och jag tyckte det var roligt när vi fick prova på calpkursen med Frida så det blir nog mer av det. Krya på och ta väl hand om dig! Ros-Marie 🌹

        • cissi

          Tack ❤️
          Tyvärr bor jag 7,5 mil från Rotte och Csigora så att göra saker på regelbunden basis där fungerar inte, annars hade jag gärna gjort det 😃

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.