Så bra och praktiskt!

Nu är det länge sedan jag skrev här igen… Så jag börjar med ett inlägg om Turans och min härliga resa med husbilen för tre veckor sedan.

Vårt första stopp var hos Csigora där jag var på en mycket intressant föreläsning om ”En hållbarare hund”.

Jag fick en hel del bekräftelse på att jag jobbar rätt med våra hundar både i vardagen och inför tävling, men även fler nya tankar och idéer med mig därifrån.

Sen var det ju praktiskt och en stor fördel att föreläsningen hölls ovanpå butiken så efteråt kunde jag passa på att bunkra upp med hundmat. Det är nämligen så bra att Csigora har både Magnussons torrfoder och blötfoder, det enda helsvenska torrfoder som finns, alla ingredienser är svenska och det görs i Sverige och hundarna gillar det skarpt = kan inte bli bättre yes !

Vi stod kvar vid Csigora över natten och tog det lite lugnt på morgonen innan vi gick en rejäl runda och sedan fortsatte vår färd.

Nästa stopp var Norrköping där Turan var med på årets sista whippetracetävling, Derbyt. Hon har visat sig ha en riktigt vinnarskalle så trots att det var väldigt trångt och jämt i hennes final så lyckades hon ta sig först över mållinjen med en hundradels marginal In Love !

Efter den trevliga dagen åkte vi vidare mot Stockholm och lite ”funktionerande” innan vi landade hos min kära far och Leila. Jag tar varje chans jag får att hälsa på dom, man vet ju aldrig vad som kan hända varken med dom eller oss och det är ju inte så ofta vi åker till Stockholm nu för tiden så det gäller att passa på Heart

Dom bor väldigt bra med en fri ”parkering” där det är perfekt att stå med husbilen och det finns dessutom en skog bakom huset. Turan tyckte det var skönt att få sträcka ut lite efter husbilsåkandet, hon är verkligen inte förtjust i den när den rullar sorry .

Vi kom iväg hem ganska sent på måndagen så det blev en övernattning i Gamleby.

Det är en av de stora fördelarna med husbil, att man bara kan stanna och slå nattläger när man inte orkar köra längre. Det finns så många fina ställplatser att stanna på.

På tisdagsmorgonen valde jag att sitta i husbilen och jobba ett par timmar innan vi fortsatte, och när vi väl kom iväg så åkte vi bara till en rastplats söder om Västervik där det finns ett utmärkt ställe att gå med hund på.

Efter en ljuvlig promenad så fortsatte färden och vi landade tillslut hemma sent på tisdagseftermiddagen. Det blev fem dagar i husbilen för mig och Turan och trots att det var lite ovant att köra så pass mycket själv och in på alla konstiga ställen så hade vi en toppenfin resa, det är verkligen så praktiskt och härligt med en husbil yes !

Aktivitetshalsband på en whippet?

Första helgen i september var vi i Påryd på whippetracetävling och som vanligt passade vi på att åka ner redan kvällen innan för att ha en mysig kväll.

Lördagen bjöd på strålande fint väder och dagen började som vanligt med veterinärbesiktningen.

Lagom när allt skulle dra igång dök Emblas uppfödare, Elin från kennel Hopway upp tillsammans med sin mamma och Embla blev jätteglad att träffa dom båda!

Den enda av våra som var med på tävlingen var Turan och då Jerker körde trasan hela dagen så blev det ingen springbild tagen så jag bjuder på en från en träning i somras i stället smile .

Då vi stod med ”ryggen” mot banan så var det mestadels skugga i inhägnaden utanför husbilen, praktiskt då det inte blir så varmt där då men helt förkastligt enligt Raya. Hon fick offra sig och klämma ner sig bredvid valpen då det bara var där det var sol… laugh

Turan sprang jättebra och hamnade i en lite för snabb final för henne, men hon var trött och nöjd efteråt vilket är huvudsaken!

Hon kom fyra (sist) i E-finalen, det var könsblandat så det blev finaler från H till A, och vann både leksaker och godis. Framför allt den där gröna bollen är populär här hemma!

Under förra veckan var det riktig sommarvärme ute så det blev både spårträning med Oops och fler härliga promenader på nya ställen. Bland annat på de nyslagna gärdena där Turan och Embla fick ha lite skoj:

Medan tanterna fick en egen promenad i en lite lugnare takt In Love

Som avslutning på dagens blogginlägg måste jag berätta om ett intressant projekt som Raya och jag är med i. I somras fick jag se att dom sökte hundar till ett forskningsprojekt på Linköpings universitet ”Finns det skillnader mellan hund från uppfödare och omplacerade hund från hundstall?” och då jag är intresserad av de mesta som rör hund så anmälde jag mig tillsammans med Raya. I går var vi där och fick genomgå ett antal tester/försök som mycket handlade om initiativförmåga och minne hos hunden.

Här av vi blivit förpassade utanför i en minut för att se om Raya kom ihåg vilken blomkruka som det fanns en godisbit under. Som synes så förstod hon inte riktigt varför vi var där ute när godiset var där inne… Jag kan säga som så att hon gick raka vägen till rätt blomkruka när vi kom in igen laugh .

Nu ska hon ha ett aktivitetshalsband på sig i 4 dygn, misstänker att resultatet från just hennes aktivitetshalsband kommer att vara antingen 0 eller full aktivitet laugh . Jag ska dessutom svara/fylla i tre olika frågeformulär och skicka in. Resultatet kommer att presenteras under våren 2022 och det ska som sagt bli väldigt intressant att ta del av det.

Om att ha fyra hundar.

Det finns både för och nackdelar med att ha många (ja jag tycker fyra är många laugh ) hundar och jag säger bara: tur vi är två yes !

Att promenera med alla fyra, varav en på 4 månader, kräver att man har en positiv inställning och är på ett väldigt bra humör crazy

Så här såg det ut efter en stunds gående vid den lilla sjön i Joelskogen i Nybro, Embla lyckades trassla in sig ett antal gånger. Framför allt när hon fick ”springfnatt” efter, det frivilliga, badet i sjön…. Så personligen tycker jag det är skönt att vi är två och kan dela på dom eller gå båda två tillsammans, i alla fall så länge Embla är liten Heart

Samtidigt är det härligt att se att Embla och Turan nu kommit igång med att leka och har mycket skoj ihop. Mest ute och helst med en leksak, den här bollen köpte jag för att tag sedan på Csigora och den uppskattar tjejerna lika mycket som jag gör. Jag använder den som kastbelöning då det är ett bra handtag, bara en rem ingen ögla, till framför allt Luna som älskar den typen av bollar. Men som synes fungerar den även utmärkt som leksak till två whippettöser In Love

Efter en leksväng njuter dom på altanen, var och en på sitt vis:

Det är också roligt att ha fått ett matvrak till i familjen, nu har Luna fått konkurrens om att få en bananbit på mornarna:

En annan fördel med att ha fyra är att trots att två av dom mår dåligt så har Turan ändå någon att leka och busa med. Sen får Turan även hänga med på sin mammas rehab då det är bra rörelser även för henne, framför allt kavalettigåendet. Nu är det egentligen lite för lågt för Turan men Raya ska inte ha högre just nu så då får det bli så, bättre än inget tänker jag:

Raya får även stå på balansbollen en del och där ser man verkligen hur olika hon belastar sina ben:

Vilket gör det enkelt att påverka henne att använda alla benen, tur hon i dom här lägena aldrig säger nej till godis laugh

Sen ska det bli himla roligt nästa år när vi förhoppningsvis får en tjej till att träna och tävla med. Jag avslutar med en skrytbild på Turan vars championattavla för hennes SE LCCH kom igår In Love Heart