web analytics

Så bra det blev!

När vi hade vår senaste kull (för två år sedan) var det lite trögt att sälja valparna men nu så här med facit i hand så fick alla fantastiska hem!

Framför allt är den känslan lite extra påtaglig när det gäller Alexi.

Det visade sig att hon hade ett underbett när hon var liten så hon blev kvar lite extra länge. När sedan familjen Eliasson dök upp så blev det lite av ”kärlek vid första ögonkastet” och vid 13 veckors ålder flyttade hon till vad som visade sig bli det perfekta hemmet för henne. Som tur var så bodde familjen ganska nära så vi kunde få fortsätta umgås med både dom och Alexi.

När hon väl fick sina ordinarie tänder visade det sig dessutom att hennes bett var helt korrekt vilket gladde oss alla.

Grabbarna var så pass engagerade att dom till och med drog igång Växjö hundungdom för att få till en gemenskap mellan unga och deras hundar. Dom fick bra hjälp av både föräldrarna och CSIGORA som ställde upp med lokal att träffas i.

Vi ordnade en träff i Nybro för de valpar som bodde nära, det vill säga Alexi och Myra och det är tur vi har fler hundar så alla grabbarna fick varsin hund att gå med.

När ”valparna” blev 1 år fick både Alexi, Alvina och Myra prova på det här med lure coursing och både dom och deras ägare tyckte det var en rolig aktivitet.

Här är de tre plus deras mor Skatan på den LC-träning där alla tre lyckades ta det sista för att få sin tävlingslicens.

Extra roligt är det att valparna blir så glada att se oss. Här är det Alexi som hälsar på Jerker.

Alla startade sedan sin första gång på samma LC-prov vilket var en fantastiskt härlig upplevelse för oss som uppfödare.

Nu förstår ni säkert varför Alexis liv gör oss lite extra glada, ännu mer efter att ha läst denna fina artikel i senaste Whippetbladet (den fina tidningen som ges ut av Whippetklubben).

 

 

 

 

Tre olika hundaktiviteter, och lite till, på 12 dagar.

Jerkers andra semesterperiod blev också en husbilsresa, men bara i Sverige den här gången. Vi gav oss av lite tidigare än tänkt och hamnade första natten på en jättefin ställplats i Tranås.

Sen blev det en trevlig dag i Nyköping, men tyvärr var det lite väl livat under senare delen av kvällen så vi gav oss av och hamnade vid Taxingeslott i stället. Lugnt och skönt och bra att promenera med hundarna på morgonen.

Nästa anhalt var Apalby i Västerås och ”Skokloster Summer Show”. Småtjejerna gillar verkligen att vara ute så här och framför allt Alvina har så mycket att titta på vid varje nytt ställe.

Fredagen ägnades åt whippetklubbens Riksutställning och hundarna fick så klart vara med, trots att ingen skulle ställas ut, då det var alldeles för varmt att lämna dom ensamma i husbilen.

Lördagen blev en relativt lugn dag. Jag njöt av att titta på whippetar och prata med folk medan Jerker var med Camilla och handlade allt inför SVVK Östras firande på kvällen, och för övrigt tog han hand om hundarna. Det var så varmt den här helgen att till och med Jerker hade kortbyxor på sig.

Vi fick även glädjen av att träffa Alba och hennes matte Johanna en kort stund på lördagen. Det är alltid lika roligt att träffa våra valpar och se hur bra dom har det!

På söndagen så ställde han ut India och jag Alvian. Båda två fick VG, det var många VG den dagen, men bra kritik och dom skötte sig fint så vi är nöjda. Turan var såklart med och njöt i solen.

Efter det packade vi ihop och vi var ett gäng som åkte till Skultuna för att hjälpa till att förbereda för Lure Coursingprovet som skulle vara där tisdag-onsdag. Tyvärr visade det sig att det inte fungerade så provet blev, på extremt kort varsel, flyttat till Bronäs. Tur LCK Bråviken har en medlem som har egen mark och kunde ställa upp. En stor, stor eloge till alla som såg till att det gick att flytta ett helt LC-prov till ny plats på en dag!

Under måndagen när banan byggdes så passade jag på att cykla med småtjejerna, praktiskt när det bara är grusvägar!

Tisdagen när de stora raserna sprang så var det ett hiskeligt busväder så tyvärr bara en omgång. Det blev alldeles för halt när det ösregnade och hundarnas säkerhet går alltid först.

Whipparna, och övriga små raser, hade tur då det på onsdagen blev tort och soligt i stället.

Vi hade Alvina och India till start och Mia R med familj var där med Myra. Myra låg tvåa efter första loppet, Alvina delad 4:a med två andra och India låg 10:a då hon hade lite svårt med svängandet… Tack Mia K för hjälpen med tjejerna och trevligt sällskap! I lopp två så sprang India betydligt bättre och sprang upp sig till en fin 8:de plats, Alvina sprang också bra och blev 5:a (samma poäng som 4:an) med cert. Bäst av ”våra hundar” sprang Myra (Triporas Ambitiösa Akela) och slutade återigen som 1:a med cert, andra provet i rad som hon presterar så himla bra. Stort grattis Mia och Alex!

På grund av flytten av LC-provet fick vi stuva om lite i vårt tänkta resande så det blev en kväll i Katrineholm. Måste visa deras otroligt fina ”rondellkonst” som dom har i den stan:

Dessutom såg vi en läcker ”vägvisare” på ett ställe:

Fredagen tillbringade vi i Karlstad på whippetracet vid Skutberget. Det blev en vacker långpromenad delvis utmed Vänern.

På lördagen startade whippetrace-SM och Alvina intog som vanligt sin utsiktsplats när det började hända saker.

India och Alvina var med och tävlade. Båda sprang fint, Alvina hamnade i CD-semifinalen (lite för högt för henne egentligen) och India i EF-semi.

Det var en trevlig och god SM-middag på kvällen där några deltagare tog tag i firandet och ordande musik och sång, mycket uppskattat av oss som inte kan sjunga.

Söndagen började med regn:

Men lagom till tio då tävlingarna skulle starta så kom solen:

Alvina sprang över förväntan bra och slutade tillslut 3:a (en hundradel från plats 2) i D-finalen och fick fina priser som var sponsrade av bröderna Ytterberg:

India sprang också jättebra efter sin förmåga och blev trea i F-finalen och vann mycket fina priser från Kennel Miraqulix.

Vi själva hade skänkt ett hederspris: Kennel Triporas hederspris till SMets tidsmässigt jämnaste hund över båda dagarna.

Det visade sig tillslut att den hund som var jämnast sprang på följande tider: Försök 1: 10,61 Försök 2: 10:66 Försök 3: 10,66 Semifinal: 10,64 Finalen 10,62. Det skilde alltså enbart 5 hundradelar på de fem loppen, fantastiskt att någon kn vara så jämn. Vi säger stort grattis till Jelistaz Prince of Memory Garden med ägare Sofia Vadlin.

På tal om att vara jämnast så måste jag berätta en annan sak. Vi spelar ju ofta Ohanami när vi är ut med husbilen

Det gjorde vi även i går kväll då vi stannat för natten på en rastplats utanför Mariestad och efter fyra rundor så såg resultaten ut såhär:

 

 

 

Vad har hänt sen sist?

Det var tanden vars mjölktand Alvina slog i som liten som bråkade (se föregående inlägg):

Rötterna hade börjat ruttna så nu är den borta och Alvina mår bra igen. Så ett tips till er alla som har valp är att gör den sig illa så den blöder lite i munnen, från nått slag eller att valpen sprungit emot något, så åk till veterinären! För även om det inte är något som behöver göras något åt där och då så behöver man få det dokumenterat för framtiden.

Det har för övrigt varit en relativt lugn höst men i början på september var det Derby och sista tävlingen på whippetracet. India sprang riktigt bra och lyckades bli etta i E-finalen och fick ett Derby-täcke:

Vi kom även iväg till Skåne i mitten på oktober på sista LC-provet för året trots Turan (se längre ner). India sprang jättefint och blev tvåa med cert och med samma poäng som vinnaren ❤️.

Jag har även varit en sväng i Stockholm och hälsat på pappa och Leila, vilket alltid är lite trevligt, samt passat på att ställa ut India på whippetklubbens special i Vilsta. Hon var lite påverkad av inomhusmiljön då det var första gången för henne på en inomhusutställning, men vi lyckades ändå få ett VG.

India har även varit och blivit ögonlyst med UA som resultat!

Med Turan har det varit lite upp och ner. När vi röntgade i slutet på september hade inte benet läkt som det borde så det blev några veckor med strikt vila och bara 5 min promenader igen…..

Omröntgen den 14 oktober men ingen större skillnad så då fick det bli besök hos en ortoped här nere.

Vi var där den 22/10 och hon undersökte och kollade på alla tidigare bilderna och tillslut enades vi om att öka belastning ganska mycket under fyra veckor och se om det hjälpte.
Glädjen när jag såg röntgenbilderna efter dessa fyra veckor var obeskrivlig. Nu har benet börjat läka ordentligt!!

Så nu blir det till att sätta igång med ordentlig rehab och sen röntgar vi igen i slutet på februari/början på mars för att se att det har läkt ihop helt innan vi kör igång henne på riktigt.
Turan har som tur är en superbra fysioterapeut/canineopat på Ljungby Hundhälsa. Så med hennes hjälp ska vi nu se till att Turan blir helt bra igen!

Ett annat stort glädjeämne är att A-valparna nu har fyllt 1 år och får börja springa LC. Alexi och Alvina har varit på en träning där båda sprang jättefint, vilket lovar gott för framtiden. Nu hoppas vi att övriga gänget också kan få prova så småningom 🤞❤️.

Avslutar med en bild på Turan och hennes fina mamma, Raya som tyvärr blir skruttigare och skruttigare i sin kropp. Vi får se hur länge hon hänger med…..