web analytics

Vad har hänt sen sist?

Det var tanden vars mjölktand Alvina slog i som liten som bråkade (se föregående inlägg):

Rötterna hade börjat ruttna så nu är den borta och Alvina mår bra igen. Så ett tips till er alla som har valp är att gör den sig illa så den blöder lite i munnen, från nått slag eller att valpen sprungit emot något, så åk till veterinären! För även om det inte är något som behöver göras något åt där och då så behöver man få det dokumenterat för framtiden.

Det har för övrigt varit en relativt lugn höst men i början på september var det Derby och sista tävlingen på whippetracet. India sprang riktigt bra och lyckades bli etta i E-finalen och fick ett Derby-täcke:

Vi kom även iväg till Skåne i mitten på oktober på sista LC-provet för året trots Turan (se längre ner). India sprang jättefint och blev tvåa med cert och med samma poäng som vinnaren ❤️.

Jag har även varit en sväng i Stockholm och hälsat på pappa och Leila, vilket alltid är lite trevligt, samt passat på att ställa ut India på whippetklubbens special i Vilsta. Hon var lite påverkad av inomhusmiljön då det var första gången för henne på en inomhusutställning, men vi lyckades ändå få ett VG.

India har även varit och blivit ögonlyst med UA som resultat!

Med Turan har det varit lite upp och ner. När vi röntgade i slutet på september hade inte benet läkt som det borde så det blev några veckor med strikt vila och bara 5 min promenader igen…..

Omröntgen den 14 oktober men ingen större skillnad så då fick det bli besök hos en ortoped här nere.

Vi var där den 22/10 och hon undersökte och kollade på alla tidigare bilderna och tillslut enades vi om att öka belastning ganska mycket under fyra veckor och se om det hjälpte.
Glädjen när jag såg röntgenbilderna efter dessa fyra veckor var obeskrivlig. Nu har benet börjat läka ordentligt!!

Så nu blir det till att sätta igång med ordentlig rehab och sen röntgar vi igen i slutet på februari/början på mars för att se att det har läkt ihop helt innan vi kör igång henne på riktigt.
Turan har som tur är en superbra fysioterapeut/canineopat på Ljungby Hundhälsa. Så med hennes hjälp ska vi nu se till att Turan blir helt bra igen!

Ett annat stort glädjeämne är att A-valparna nu har fyllt 1 år och får börja springa LC. Alexi och Alvina har varit på en träning där båda sprang jättefint, vilket lovar gott för framtiden. Nu hoppas vi att övriga gänget också kan få prova så småningom 🤞❤️.

Avslutar med en bild på Turan och hennes fina mamma, Raya som tyvärr blir skruttigare och skruttigare i sin kropp. Vi får se hur länge hon hänger med…..

Mysigt besök!

Sedan i måndags har vi haft fina Myra (Triporas Ambitiösa Akela) här medan hennes matte och husse har varit på semester på västkusten.

Hon har smält in så fint i flocken och hängt med på allt nytt. I tisdags var hon och Alvina med till min alzheimersjuka moster där hon både fick åka hiss och gå i ”marmortrappor” för första gången, bara roligt tryckte hon.

Efter det åkte vi till rasthagen så tjejerna fick springa av sig lite.

Igår fick hon hänga med till min andra moster och hennes 1-åriga korthårscolliehane. Han var lite stor och mycket tyckte hon nog men det gick ändå jättebra.

Här hemma har hon, precis som sin syster, tyckt att India har varit den man skulle vila/sova hos. Det är säkert ett minne från det att hon var liten och India var den som mest höll på med dom efter det att mamma Skatan flyttat hem igen.

Idag innan hennes matte och husse kom och hämtade henne så var det fullt ös tillsammans med syster Alvian på södersidan.

Dom var dock tvungna att vila lite mellan varven då det var ganska varmt idag.

Trots värmen så skulle dom ju nödvändigtvis ligga mitt i solen och steka sig.

Vi provade även att ta några uppställningsbilder på Myra och det märks att matte Mia har tränat henne på att stå fint, så lätt att få att stå still. Att det sen tog ett antal bilder innan vi var nöjda berodde nog mer på att oss än på Myra. Vi passade även på att mäta henne och hon är ca 47 cm och 8,5 månad gammal.

Det har varit så roligt att ha henne här, det tycker vi alla. Även om Alvina och India av hundarna nog har uppskattat det mest.

 

Tiden bara rusar fram!

Tiden bara rusar iväg när man har valpar och vuxna hundar som behöver tas om hand och nu skriver vi redan 2024.

Det har varit både jobbigt och roligt att ha vintervalpar, vi trodde nog att det skulle vara ännu jobbigare än vad det har varit, men tack vara att vi haft valparna ”mitt i huset” sedan dom var tre veckor så har det fungerat över förväntan bra.

Det har av förklarliga själ inte blivit så julpyntat i år, men de stickade tomtarna/vättarna från min syster fick en bra plats.

den 30/12 fyllde vår kära India 1 år och hennes kennelmatte och husse hade skickat henne en present, den blev mycket uppskattad :-D

På nyårsafton hade vi först besök av Mikkel, från våran förra kull för 4,5 år sedan, och henne familj. Både vi, de vuxna och valparna uppskattade besöket.

Jerker och Mikkel (:kiss:) 

På eftermiddagen kom Lukas, en 5,5 månader gammal korthårscollievalp, och min moster över. Valparna älskade även det besöket :-D

Sen blev det en lugn kväll och varken valparna eller de vuxna reagerade som tur var trots en hel del smällande utanför. Vi hade dock dragit för alla fönster och hade TVn på ganska högt.

Igår var det dags för besiktning hos Djurkliniken Små tassar och även det uppskattade valparna väldigt mycket!

Idag har det varit skitväder men trots det var valparna ut en kort sväng:

Sen blev det mys inne och Skatan har verkligen smugit sig in i allas hjärtan, till och med Raya tillåter att hon kommer och klämmer ner sig i samma korg.

Valparna busade som vanligt och jag lyckades få den här härliga bilden på Alexi :-D

Nu håller vi på att packa för att första valpen ska åka i morgon bitti, det känns vemodigt men Alfons kommer säkert att stortrivas i Norge och vi hoppas få vara en del av hans liv om än på distans. Vi skickar som vanligt med en väska som min mamma har sytt och lite andra saker, så här mitt i vintern får även ett täcke följa med.

Då jag inte har presenterat valparna här på bloggen ordentligt sedan dom fick sina stamtavlenamn så kommer här en presentation:

Triporas Annorlunda Alvina, minst av tjejerna och den enda svartvita i kullen (stannar i kenneln):

 

Triporas Ambitiösa Akela, brindle och vit och alltid glad och framåt, kommer eventuellt att flytta till Rockne:

 

Triporas Allsidiga Alexi, den största tiken och den som var först med allt från början. Hon har haft en liten down-period men nu är det full fart på henne igen:

 

Triporas Alerta Alba, den som kom sist och hon har tagit lite längre tid på sig. Men nu lever hon verkligen upp till sitt namn och har en härlig attityd, kommer bli Bålstatjej:

 

Triporas Aktiva Alfons, först ut av grabbarna och är en go och glad kille, och är den som ska flytta till Norge:

 

Triporas Attraktiva Aslan, han väger minst av grabbarna och han är lika go och glad som sin bror: