web analytics

Kategori: Rehab/fysträning

4 veckor….

Tiden går ganska sakta just nu så det var tur jag var nere hos Mia några dagar förra veckan. Åkte med och hämtade hennes valp efter Tårta (Triporas Torta di Mandorle) och passade på att umgås lite extra med blivande pappa Ost (Tiger’s Chaos More Cheeze Plz):

Här hemma ligger India inte lika mycket i knät längre, så man blir extra glad när hon kommer och vill mysa (just i det här fallet kan det ha berott på att det var sol i mitt knä):

Inte heller myser hon lika ofta med Alvina, till exempel så delar dom sällan cavbed nu för tiden, så när det blir mys i soffan så är Alvina lite extra nöjd:

Vädret har inte heller varit något vidare värst, våren är lite seg i år tycker jag. Men de stunder solen skiner så är det såklart poppis att ligga på altanen i söderläge och sola.

Både de andra två passar självklart också på att sola. Tyvärr får dom just nu inte vara på tomten på södersidan då Jerker håller på att sätta staket, men bara dom får vara på altanen är dom nöjda.

Turan och Alvina får ju en hel del fysträning inför säsongstarten och India får en lagom mängd ”mödragymnastik” (när det gäller olika balansbollar så är ett tips att gå in på CSIGORA och se om ni hittar det ni vill ha):

När jag plockar undan efter oss så brukare det se ut så här, några som vill ha mer träning:

Ja som sagt idag är det fyra veckor sedan första parningen och India har förändrats både mentalt och fysiskt. Fysiskt så har hon breddat sig över ryggen och bröstvårtorna är större och mer rosa. Mentalt så leker hon inte lika mycket med Alvina längre utan föredrar att sova i sin cavbed. Den senaste veckan har hon heller inte velat ha någon frukost, så den har man fått lirka i henne. Nu är hon nästan lika svår på kvällarna men något som fungera bra är att träna eller vara ute och få maten kastad till sig. Jag lyckades fånga både henne och matbiten på några bilder, men frågan är om ni lyckas se matbiten på alla bilderna?

Försäsongsträning och ny-gammal vän!

Nu har försäsongsträningen dragit igång liter mer ordentligt och alla tre gillar det. Turan är väl den som vill lite extra mycket då jag tror hon har saknat att få jobba med sin kropp. Det är inte alltid lätt att få henne att sluta när jag tycker vi är klara.

I år försöker vi lägga upp träningen ännu mer strukturerat än vanligt. Efter besöket hos Mia och grabbarna tog jag tag i dokumentationen på ett annorlunda sätt och det har givit resultat.

Vi varier balans och träning av olika muskelgrupper i passen så hela kroppen får sig en genomkörare.
Den blå balansdisken från CSIGORA är bra att ha till flera olika rörelser/muskelgrupper så den rekommenderar jag varmt.

Den senaste tiden har det varit både kallt, snöigt och halt så det är himla lyxigt att ha ett ordentligt löpband där vi kan träna både kondition (skritt och trav) och hela kroppen i aktiv skritt.

Det är även skönt att ett ridhus inte så långt bort som man kan hyra en stund. Idag var det Turan och Alvina som fick sig ett rejält springpass varierat med dragträning.

Turan får även extra behandling med laser regelbundet. Både på benet där hålen efter plattan så sakteliga växer ihop och på de delar av kroppen hon har belastat lite extra under den tiden som benet strulade.

På onsdag är det återigen dags för ett besök hos hennes fysioterapeut, Anna på Ljungby Hundhälsa, och då det var ett tag sedan vi var där så ska det bli extra intressant att höra hur Turan är i kroppen nu.

Sen har tjejerna skaffat sig en killkompis. Dom träffades en del när India och sen Alvina var små men i och med Turans olycka blev det en paus i umgänget. Nu är bekantskapen återupptagen till allas förtjusning. Turan är lite extra förtjust då hon har haft korthårskompisar förut.

Det är lite roligt när man lyckas fota dom i olika vinklar.

Här är det India som är stor och Lukas ser ut som en lite plutt:

Medan det här är precis tvärt om:

Avslutar dagens blogginlägg med en väldigt bra tanke, tänkt om det ändå kunde vara så….

 

Vad har hänt sen sist?

Det var tanden vars mjölktand Alvina slog i som liten som bråkade (se föregående inlägg):

Rötterna hade börjat ruttna så nu är den borta och Alvina mår bra igen. Så ett tips till er alla som har valp är att gör den sig illa så den blöder lite i munnen, från nått slag eller att valpen sprungit emot något, så åk till veterinären! För även om det inte är något som behöver göras något åt där och då så behöver man få det dokumenterat för framtiden.

Det har för övrigt varit en relativt lugn höst men i början på september var det Derby och sista tävlingen på whippetracet. India sprang riktigt bra och lyckades bli etta i E-finalen och fick ett Derby-täcke:

Vi kom även iväg till Skåne i mitten på oktober på sista LC-provet för året trots Turan (se längre ner). India sprang jättefint och blev tvåa med cert och med samma poäng som vinnaren ❤️.

Jag har även varit en sväng i Stockholm och hälsat på pappa och Leila, vilket alltid är lite trevligt, samt passat på att ställa ut India på whippetklubbens special i Vilsta. Hon var lite påverkad av inomhusmiljön då det var första gången för henne på en inomhusutställning, men vi lyckades ändå få ett VG.

India har även varit och blivit ögonlyst med UA som resultat!

Med Turan har det varit lite upp och ner. När vi röntgade i slutet på september hade inte benet läkt som det borde så det blev några veckor med strikt vila och bara 5 min promenader igen…..

Omröntgen den 14 oktober men ingen större skillnad så då fick det bli besök hos en ortoped här nere.

Vi var där den 22/10 och hon undersökte och kollade på alla tidigare bilderna och tillslut enades vi om att öka belastning ganska mycket under fyra veckor och se om det hjälpte.
Glädjen när jag såg röntgenbilderna efter dessa fyra veckor var obeskrivlig. Nu har benet börjat läka ordentligt!!

Så nu blir det till att sätta igång med ordentlig rehab och sen röntgar vi igen i slutet på februari/början på mars för att se att det har läkt ihop helt innan vi kör igång henne på riktigt.
Turan har som tur är en superbra fysioterapeut/canineopat på Ljungby Hundhälsa. Så med hennes hjälp ska vi nu se till att Turan blir helt bra igen!

Ett annat stort glädjeämne är att A-valparna nu har fyllt 1 år och får börja springa LC. Alexi och Alvina har varit på en träning där båda sprang jättefint, vilket lovar gott för framtiden. Nu hoppas vi att övriga gänget också kan få prova så småningom 🤞❤️.

Avslutar med en bild på Turan och hennes fina mamma, Raya som tyvärr blir skruttigare och skruttigare i sin kropp. Vi får se hur länge hon hänger med…..