web analytics

Börjar känna mig otursförföljd….

Måste dock börja med att skryta över fina Myra (Triporas Ambitiösa Akela) som var i Danmark/Roskilde förra veckan och blir BIR-valp, ensam valp i 6-9mån, men med en jättefin kritik. Stort grattis till matte Maria som visade henne så snyggt!

I fredags åkte vi till Halmstad för årets första whippetracetävling. India har kommit så långt att tränarna tyckte hon var redo för att försöka ta sin licens.

Det är så skönt att Alvina verkar älska det här med husbilsliv, när den rullar så sover man och när den stannar är det alltid nått nytt spännande utanför. Dessutom kommer hon upp själv i sängen därbak nu så när hon är trött går hon ofta dit och lägger sig.

När vi klev upp på lördagsmorgonen så lyckades jag på något konstigt vis sträcka en muskel i vaden, det gjorde jätteont och det kändes som jag knappt kunde gå på det benet. Problemet var att det var det andra benet jämfört med min hälsporre så jag ångrade verkligen att jag inte tagit med mig kryckorna….

Som tur var finns det snälla människor och Peter som lovat starta India åt mig, då Jerker dömde hela dagen, var gullig och värmde även upp henne. Stort tack för all hjälp!

Det var skönt att vi har det nya staketet till husbilen så man vågade ha hundarna ute en del, både Alvina och Embla njöt av dagen även om dom inte fick vara med och springa.

Jerker hade även fixat  så  garaget  var  inom  inhägnaden  vilket  var  ett  lyckokast.

India skötte sig strålande hela dagen, inget gruff eller några andra konstigheter vilket är huvudsaken när man är licenshund! Att hon sen hamnade i D-finalen (det var finaler från A-F) som var alldeles för snabb för henne var kanske inte så roligt men som sagt huvudsaken var att det blev en godkänd licenstävling!

Bilden tagen av Aleksandra Stojiljkovic, tack!

Alla fyra fick vara med på prisutdelningen och Alvina insåg då att det fanns en sandgrop där så hon blev lite till sig och ville dit, hon insåg nog att hon  missat nått ”spring”.

Vän av ordningen undrar säkert varför bara fyra hundar, var är Turan? Hon har fått nöjet att åka på kollo några veckor till sin syster Mikkel i Malmö där hon dels njuter av tillvaron och dels undrar vad man ska göra med små aktiva människor. Det tar nog några dagar till innan hon vant sig vid Mikkels tvåbenta ”syster” på 3 år.

Idag har Jerker satt på dragkrok på bilen och jag klippt kräset och tagit fram trädgårdsmöblerna på norrsidan. Tjejerna gjorde sitt bästa för att ”hjälpa till”….

 

 

Bästa helgen på länge!

Vilken fantastisk helg vi har haft, det började i torsdags med ett besök hos kära far och Leila. Supertrevligt som vanligt och Alvina, som var där för första gången instämde i att det var bästa stället i Stockholm!

Vi hann även med att träffa ett trevligt par med en whippetkille som kom och hälsade på vår flock.

På fredagen bar det sen av till Bergshamra och en träff med fina Aslan (Triporas Attraktiva Aslan) och hans familj. Det blev ett kärt återseende både mellan honom och oss och mellan honom och Alvina.

Efter det begav vi oss till Skultuna där det skulle vara LC på lördagen. Alvina älskar husbilslivet, det finna alltid nått spännande att titta på eller uppleva.

Där i mellan är det skönt att antingen sova hos någon av de stora, i detta fall Raya.

På lördagen kom Alba (Triporas Alerta Alba) med husse och matte på besök, så uppskattat att dom tog sig tid att komma över.

Ett kärt återseende mellan henne och oss och Alvina även här.

A-kullens mamma var även hon på detta LC-prov så vi passade på att ta några bilder på mamma Skatan tillsammans med två av sina döttrar. Vi passar även på att skicka ett stort grattis till Skatan och hennes ägare, Kicki på Springeldens kennel, då Skatan blev femma på provet och tog cert!

Våran egen Turan (Triporas Turandot) och hennes fina bror Tårta (Triporas Torta di Mandorle) var också med på provet. Tårta blev fyra och vi säger stort grattis till honom och matte Maria.

Turan sprang två superfina lopp så vi kände att det nog skulle vara roligt att vara kvar till prisutdelningen. Det blev en del väntan, inte småflickorna Indias och Alvinas specialitet kanske,

men Turan som dels är mer van vid dessa tillställningar och dels var i alla fall lite trött efter dagens två lopp lade sig ner och sov medan vi väntade.

När allt var klart var vi glada att vi stannat då Turan inte bara vann sin klass med otroligt fina 364 poäng, hon blev dessutom Best in Field med dagens högsta poäng av alla raserna.

Hon fick massa fina priser, bland annat en kasse och en necessär från Anna på Medali  Hunddesign, vi säger stort tack!

Avslutningen på dagen blev kanske inte i Turans smak, det blev en sextimmars husbilsfärd till Mönsterås där vi övernattade.

Dagen idag har nämligen tillbringats i Påryd på whippetraceträning och träff med Alexi med matte och en av lillhussarna. Även här blev det ett kärt återseende mellan oss alla men det blev inte lika många bilder tagna med just det.

Här fokuserade vi mer på whippetraceträningen och Alexi fick springa efter trasan för första gången, vilket hon uppskattade mycket!

Även Alvina fick såklart ”träna” lite, det är väl sådär tredje gången för henne och det är alltid lika uppskattat.

India tränade också så nu är hon godkänd av tränarna att få påbörja sin licenstagning, den tar man nämligen på tävling när det gäller whippetrace. Alexis lillhusse fick vara med och titta även på starten, vilket var uppskattat.

Det mest glädjande, bortsett från att träffas då, var att nu när Alexi har fått sina riktiga tänder är hennes bett korrekt! Det blev en uppställningsbild även på henne och där att vi tur att det pågick lopp samtidigt som hon blev intresserad av.

Som sagt vilken helg! Tänk att få både träffa pappa och Leila och tre av valparna samt att Turan blir etta och Best in Field trots att hon numera bara har fyra och en halv tå på höger fram, på samma resa! Den här helgen kommer vi leva länge på!

Berg-och-dal-bana

Ja det senaste halvåret har verkligen varit ”höga berg och djupa dalar” ända sedan i somras när vi fick frågan om vi vill låna in Skatan för att ta en kull.

Efter ögonlysning (UA) och ryggröntgen (inga konstigheter) så bestämde vi oss för att låna henne och började vänta på löp. Det kom lite tidigare än vad jag trott men allt kändes bra och det blev en lång resa fram och tillbaka till Trondheim.

Skatan kom in i vår flock på ett väldigt bra sätt så hon blev kvar under hela dräktigheten. Allt kändes jättebra om man bortser från att det bara fanns en som var intresserad av en valp….

(Mitt i allt detta så hittades ju även problemet med Turans tå, borttagningen av klobenet tog ganska lång tid att läka. Det visade sig att hon dessutom hade något som satt fast ganska långt in i hornhinnan som vi fick operera bort. Jobbigt och lite deppigt där och då men nu är hon tillbaka och vi jobbar på uppbyggnaden inför kommande säsong.)

Hela dräktigheten kändes väldigt bra och valpningen gick också bra, dessutom en ”bekväm” tid mellan 16:45 och 21:50 en lördagskväll (:yes:) Men när veckorna gick och inga valpintressenter dök upp så började det däremot bli lite jobbigt. En hane var tingad det var allt.

Men runt jul så hittade Alba sitt hem och efter besiktningen blev det bestämt att Alfons flyttade till Norge. Tyvärr hade vi vid det laget upptäckt ett litet underbett på Alexi och det kändes såklart väldigt tråkigt. Det dök upp intressenter både på Aslan och på tik men de hoppade av så när valparna var 9 veckor så satt vi med fyra kvar.

Igår blev valparna 13 veckor och till vår stora glädje har alla fått helt fantastiska hem tillslut. De två som flyttade först var Alfons som har flyttat till Norge och heter Georg och umgås då och då med sin pappa och halvbror och Alba som bor i Bålsta tillsammans med en fin Salukitik. Sen var det  Akelas tur att flytta och hon lyssnar numera till namnet Myra och bor strax norr om Kalmar tillsammans med en Basenji, en Samojed och en liten tvåbening som är en vecka yngre än vad hon är. Aslan har fått ett fint hem hos en hästtjej utanför Bergshamra och vår speciella Alexi har flyttat till Karlskrona där hon ska bo med tre härliga grabbar och deras föräldrar. Vid ombesiktning så gav vår veterinär 50% chans till att Alexis underbett ska rätta på sig när hon får sina ordinarie tänder, så nu håller vi tummarna för det!

 

Vår egen Alvina har flutit bra in i flocken så nu hoppas vi att det blir lugnt framöver så vi kan hitta en bra vardagslunk.

Hon har även hunnit med att vara med på syjuntan och det gick bra, en tuggpinne räcker länge för en liten valp :-D

Med tanke på föräldrar och övrig släkt så hoppas vi att de flesta av valparna ska komma ut på LC, vi ska i alla fall peppa våra valpköpare till att prova så får vi se hur det går. Oavsett så så ska det bli superroligt att följa även detta gäng ”Triporianer” (:yes:)