web analytics

Man känner sig egentligen ganska taskig.

Skatan blev kvar här även efter att hon slutat löpa. Kicki och vi enades om att det var bäst för henne då hon kommit in så himla bra i flocken.

Hon , India och Embla har väldigt roligt ihop, här med en leksak som var perfekt för tre att dra i:

Embla är väldigt tålig och när både hon och Skatan vill ligga på bästa solplatsen så fann hon sig i att Skatan löste det på sitt egna vis:

Skatan insåg även att ryggstödet var en bra solplats, där brukar annars mest India ligga:

Skatan och hennes halvsyster Turan fungerar också väldigt bra ihop, där är ju nackdelen att Turan inte får leka så mycket på grund av sin tå, men mysa ihop går bra:

Även Raya tycker att Skatan är en helt ok tjej att ha här hemma:

I förrgår var det 21 dygn sedan parningen och man känner sig onekligen ganska taskig när man blir glad för att Skatan hade lite kämpigt att få i sig frukosten. I går morse fick hon inte ens i sig allt, vilket såklart gjorde oss ”ännu gladare”, nu är det nog inga tveksamheter längre om att hon är dräktig:

Sen till något mindre kul, i början på september märkte vi att Turan kisade med ena ögat och vi sköljde det då vi trodde hon fått något skräp i det trots att vi inte såg nått. Sen hände ju det med tån och vi har inte märkt att hon kisat nått speciellt men när vi i slutet på förra veckan lät henne vara utan tratt så märkte vi det igen. Ringde Djurkliniken Små Tassar och fick komma i måndags och Debbie såg ganska direkt att det satt något i hornhinnan. Hon fick inte bort det så hon fixade en remiss till ögonveterinären i Kalmar.
Tycker väldigt synd om Turan inte nog med tå-problemet utan ett öga som uppenbarligen gjorde ont också. Som tur var gick det snabbt med remissen så igår var vi i Kalmar nästan hela dagen då det visade sig vara nått som trängt ner 3/4 i hornhinna och dom var tvungna att operera bort det.

Medan Turan blev opererad passade vi andra på att bland annat gå en härlig promenad ute på Stensö:

Jag fick hämta Turan vid tre och fick då stränga order om att hon absolut inte fick komma åt sitt öga de närmsta dagarna utan det var tratt på och droppar tre gånger om dagen som gällde. Bara vi skötte det ordentligt så skulle det läka fint trodde veterinären och Turan skulle inte få några men av det. Så nu håller vi verkligen tummarna för att både ögat och tån ska läka ordentligt!

Åter till det lite ”roligare” här hemma, i morse på dygn 23, så ville Skatan först inte ha nått alls men petade sedan i sig i alla fall det mesta av det ångkokta. Vi ger Magnussons och blandar Magnussons Vuxna med det ångkokta Svenska Nöt:

När India försökte köra igång lite sedvanligt morgonbus så var Skatan inte alls intresserad:

Nu känns det helt klart mer verkligt att vi nog faktiskt kommer att få valpar här i början på november (:yes:)

 

Äntligen är altanen på södersidan i stort sätt klar!

Det har ”bara” tagit ett och ett halvt år men då det kom ett VM i lure coursing emellan där vi båda var djupt engagerade både i planeringsarbetet, förarbetet, funktionärer på heltid under hela eventet och i hopplockning, städning och efterarbetet så känner vi oss ändå nöjda att det är klart nu.

Fast klart och klart, som vanligt fattas det lite småsaker vilket säkert kommer att dröja innan dom är på plats…

Här är ett gäng bilder, från hur det såg ut innan fram till idag. Vi är supernöjda med resultatet (:yes:)

Ibland blir det inte som man hoppats…

Av olika anledningar så fick vi tre kastrerade tikar här hemma i höstas och det är inget man som uppfödare blir speciellt glad för… Vi har diskuterat mycket under vintern om hur vi ska göra med uppfödningen och det har väl funnits tre alternativ: 1) lägga av med uppfödningen, 2) försöka hitta en tik att leasa in, 3) köpa in en valp. Alternativ ett har inte känts så lockande och alternativ två har dubbla svårigheter, dels hitta en tik man vill låna in och samtidigt få låna in henne. Så när Elin gjorde en snarlik kombination som vi hade hoppats kunna göra med Embla så kunde vi inte låta bli. Alternativ två finns fortfarande kvar som en eventuell tanke för kommande år men just nu njuter vi av vår nya lilla tös, Hopway Ostindia, som faktiskt redan börjar lystra till namnet India.

Hon och Embla hittade varandra direkt och har väldigt roligt och mysigt ihop:


Men nu har även Turan och Raya börjat tycka att lilla India är helt ok. Tar hon det lugnt kan hon få ligga hos både Turan och Raya och sova:

Turan kan till och med tänka sig att leka lite med henne nån gång i bland.

Första utflykten från hemmet gick till min moster som uppskattade besöket väldigt mycket. Den andra utflykten blev till syrran där India fick vara med på syjuntan. Helt ok utflykt båda två tyckte India.

Den här veckan fick India även följa med när Embla skulle till Anna på Ljungby Hundhälsa och det var både spännande och roligt hälsar hon.

Hon fick praktisera lite på bordet vilket gick jättebra, Anna är så bra med hundarna.

Embla njöt som vanligt av besöket, hon var lite stel på några ställen så det blev både massage och laser.

Jag har även provat att promenera med alla fyra vilket inte var det lättaste. Det gick väl ann den korta biten på vägen

men i skogen när India fick vara lös blev det mycket. Både Embla och Raya tyckte det var fusk att bara India fick vara lös, men båda dom två är lite burdusa så dom får vänta lite innan dom får vara lösa tillsammans. India tyckte det var jätteroligt att utforska allt det nya: