web analytics

Ibland blir det inte som man hoppats…

Av olika anledningar så fick vi tre kastrerade tikar här hemma i höstas och det är inget man som uppfödare blir speciellt glad för… Vi har diskuterat mycket under vintern om hur vi ska göra med uppfödningen och det har väl funnits tre alternativ: 1) lägga av med uppfödningen, 2) försöka hitta en tik att leasa in, 3) köpa in en valp. Alternativ ett har inte känts så lockande och alternativ två har dubbla svårigheter, dels hitta en tik man vill låna in och samtidigt få låna in henne. Så när Elin gjorde en snarlik kombination som vi hade hoppats kunna göra med Embla så kunde vi inte låta bli. Alternativ två finns fortfarande kvar som en eventuell tanke för kommande år men just nu njuter vi av vår nya lilla tös, Hopway Ostindia, som faktiskt redan börjar lystra till namnet India.

Hon och Embla hittade varandra direkt och har väldigt roligt och mysigt ihop:


Men nu har även Turan och Raya börjat tycka att lilla India är helt ok. Tar hon det lugnt kan hon få ligga hos både Turan och Raya och sova:

Turan kan till och med tänka sig att leka lite med henne nån gång i bland.

Första utflykten från hemmet gick till min moster som uppskattade besöket väldigt mycket. Den andra utflykten blev till syrran där India fick vara med på syjuntan. Helt ok utflykt båda två tyckte India.

Den här veckan fick India även följa med när Embla skulle till Anna på Ljungby Hundhälsa och det var både spännande och roligt hälsar hon.

Hon fick praktisera lite på bordet vilket gick jättebra, Anna är så bra med hundarna.

Embla njöt som vanligt av besöket, hon var lite stel på några ställen så det blev både massage och laser.

Jag har även provat att promenera med alla fyra vilket inte var det lättaste. Det gick väl ann den korta biten på vägen

men i skogen när India fick vara lös blev det mycket. Både Embla och Raya tyckte det var fusk att bara India fick vara lös, men båda dom två är lite burdusa så dom får vänta lite innan dom får vara lösa tillsammans. India tyckte det var jätteroligt att utforska allt det nya:

Nu har vi dragit igång!

Vintern är inte riktigt min årstid så det är tur vi har hundar som inte direkt störs av att vara mer inomhus så här års. Raya till exempel älskar att ligga under den mysiga pläden med fuskpäls på baksidan som min mamma har sytt, så mycket att hon gärna tar den med sig när hon ska gå någon stans:

Även att ligga och mysa tillsammans med antingen Embla eller Turan gillar hon, allt som kan göra det lite extra varmt är av godo anser Raya:

Fast självklart hänger även hon med på promenader även om hon gillar dom i sol mer än dom i snö och regn….

Men trots årstiden så är det hög tid att börja dra igång Turan och Embla inför säsongens lure coursing och Whippetrace-tävlande. Vi har kommit igång med både kondition och styrka samt koordination och smidighet. Än så länge sköter Embla och Turan konditionsträningen själva genom lek och spring, något som båda uppskattar mycket:

Inne har vi börjat med både kavaletti och styrketräning, vilket alla tre mer ser som rolig lek än träning vilket är skoj:


Även Raya hänger med på träningen inne, utifrån hennes förutsättningar och vad som är lämpligt och bra för hennes diskbråck och muskelsjukdom:


Embla håller även igång med utställningsträning då vi planerar att ställa henne till våren. Idag var det husse som var i Växjö på Sofias handlingsträning och fick lite välbehövliga råd och tips:

När ska det vända?

Förra året var verkligen inget höjdarår och vi hade hoppats att det skulle vända i år….

Vi åkte till Kosta Safaripark på nyårsafton, till hundarnas förtjusning – det var många vildsvin att titta på :-D ,

för att Turan skulle slippa stå ut med alla smällare hemomkring. Förra året reagerade hon nämligen lite så vi ville inte chansa i år utan tog det säkra före det osäkra och åkte hemifrån. Vi hade en väldigt trevlig kväll hos vänner mitt ute i skogen men åkte tillbaka till Safariparken vid elvatiden. Det var lugnt och skönt och det lilla som hördes från Kosta störde inte Turan som tur var.

Men sen var det inte så trevligt längre då Jerker mådde jättedåligt och på nyårsdagen blev det akuten för hans del :-(

Jag och hundarna blev kvar i Kalmar över natten då Jerker inte fick komma hem förrän på måndagen, höga levervärden och en mage som inte ville vara med.

När vi kom hem var det bara att inse att han inte alls var i skick för att åka på vår sedan länge inbokade minisemester till Göteborg så det var bara att avboka hotellet och skänka bort min tvådagarsbiljett till MyDog.

Jag hoppas verkligen resten av året kommer att bli bättre för jag tycker helt klart att det är dags att det vänder och händer lite roliga, positiva saker nu….

Tur vi har våra hundar, Embla kan konsten att ”roa” oss (:crazy:)

Det vi däremot inte ställde in var det planerade besöket hos Ljungby Hundhälsa på onsdagen. Jag tog blondinerna med mig och åkte dit och Embla tycker det är jätteroligt att gå in till Anna och njuter av att få behandling.

Turan är inte riktigt av samma åsikt men vet trots allt att det Anna gör gör henne gott! Turan behöver framför allt hjälp med sina ljumskar och elen är det oslagbart bästa alternativet för henne. Nu är det ju dags att så smått sätta igång dom inför kommande säsong så skönt med en ordentlig genomgång.

Vi passar alltid på att gå en hyfsad promenad i Ljungby innan vi åker hem, och trots att det småregnade så uppskattade i alla fall Embla promenaden.

Jerker mår sådär, bättre men inte bra och han ska in på operation på fredag då dom ska vidga gallgångarna så han förhoppningsvis blir av med magproblemen. Jag har ju även mitt knä och min mage som strular så just nu tar vi det väldigt lugnt och håller oss mest hemma. Tjejerna roar sig så gått det går.

Idag på förmiddagen kom en liten ljusglimt då Raya var lite piggare (hon har varit sämre ett tag) så jag tog en kort sväng i skogen med bara henne för att hämta lite energi, vi hann som tur var hem lagom innan snöovädret drog in.