web analytics

4 veckor….

Tiden går ganska sakta just nu så det var tur jag var nere hos Mia några dagar förra veckan. Åkte med och hämtade hennes valp efter Tårta (Triporas Torta di Mandorle) och passade på att umgås lite extra med blivande pappa Ost (Tiger’s Chaos More Cheeze Plz):

Här hemma ligger India inte lika mycket i knät längre, så man blir extra glad när hon kommer och vill mysa (just i det här fallet kan det ha berott på att det var sol i mitt knä):

Inte heller myser hon lika ofta med Alvina, till exempel så delar dom sällan cavbed nu för tiden, så när det blir mys i soffan så är Alvina lite extra nöjd:

Vädret har inte heller varit något vidare värst, våren är lite seg i år tycker jag. Men de stunder solen skiner så är det såklart poppis att ligga på altanen i söderläge och sola.

Både de andra två passar självklart också på att sola. Tyvärr får dom just nu inte vara på tomten på södersidan då Jerker håller på att sätta staket, men bara dom får vara på altanen är dom nöjda.

Turan och Alvina får ju en hel del fysträning inför säsongstarten och India får en lagom mängd ”mödragymnastik” (när det gäller olika balansbollar så är ett tips att gå in på CSIGORA och se om ni hittar det ni vill ha):

När jag plockar undan efter oss så brukare det se ut så här, några som vill ha mer träning:

Ja som sagt idag är det fyra veckor sedan första parningen och India har förändrats både mentalt och fysiskt. Fysiskt så har hon breddat sig över ryggen och bröstvårtorna är större och mer rosa. Mentalt så leker hon inte lika mycket med Alvina längre utan föredrar att sova i sin cavbed. Den senaste veckan har hon heller inte velat ha någon frukost, så den har man fått lirka i henne. Nu är hon nästan lika svår på kvällarna men något som fungera bra är att träna eller vara ute och få maten kastad till sig. Jag lyckades fånga både henne och matbiten på några bilder, men frågan är om ni lyckas se matbiten på alla bilderna?

I väntans tider….

Tanken från början var att vänta med att använda just den här hanen ett par år till men av olika orsaker, och funderingar hit och dit, så fick hjärtat bestämma.

Han är en mycket trevlig individ i vardagen och han springer väldigt bra på LC-fälten, och är utställd med excellent. Att han sen inte har några problem att äta trots höglöpande tik i närheten är ett stort plus!

Jag pratar om Tiger’s Chaos More Cheeze Plz, allmänt känd som Ost:

India och jag åkte ner lite tidigt så vi fick några härliga dagar i Skåne med sköna skogspromenader. Tack Mia för din gästfrihet.

Nu börjar de olika stadierna av väntan, först och det viktigaste på om hon är dräktig och sen på att få träffa valparna. Jag kommer uppdatera bloggen så fort vi vet mer.

För er som är nyfikna på stamtavlorna m.m. så är här en länk till testparningen på whippet arkivet:

Whippet – The Breed Archive

Så bra det blev!

När vi hade vår senaste kull (för två år sedan) var det lite trögt att sälja valparna men nu så här med facit i hand så fick alla fantastiska hem!

Framför allt är den känslan lite extra påtaglig när det gäller Alexi.

Det visade sig att hon hade ett underbett när hon var liten så hon blev kvar lite extra länge. När sedan familjen Eliasson dök upp så blev det lite av ”kärlek vid första ögonkastet” och vid 13 veckors ålder flyttade hon till vad som visade sig bli det perfekta hemmet för henne. Som tur var så bodde familjen ganska nära så vi kunde få fortsätta umgås med både dom och Alexi.

När hon väl fick sina ordinarie tänder visade det sig dessutom att hennes bett var helt korrekt vilket gladde oss alla.

Grabbarna var så pass engagerade att dom till och med drog igång Växjö hundungdom för att få till en gemenskap mellan unga och deras hundar. Dom fick bra hjälp av både föräldrarna och CSIGORA som ställde upp med lokal att träffas i.

Vi ordnade en träff i Nybro för de valpar som bodde nära, det vill säga Alexi och Myra och det är tur vi har fler hundar så alla grabbarna fick varsin hund att gå med.

När ”valparna” blev 1 år fick både Alexi, Alvina och Myra prova på det här med lure coursing och både dom och deras ägare tyckte det var en rolig aktivitet.

Här är de tre plus deras mor Skatan på den LC-träning där alla tre lyckades ta det sista för att få sin tävlingslicens.

Extra roligt är det att valparna blir så glada att se oss. Här är det Alexi som hälsar på Jerker.

Alla startade sedan sin första gång på samma LC-prov vilket var en fantastiskt härlig upplevelse för oss som uppfödare.

Nu förstår ni säkert varför Alexis liv gör oss lite extra glada, ännu mer efter att ha läst denna fina artikel i senaste Whippetbladet (den fina tidningen som ges ut av Whippetklubben).