web analytics

Browsed by
Författare: cissi

Vissa saker fascinerar mig.

Vissa saker fascinerar mig.

Bland annat det här med hur olika man ser på avel/uppfödning. Personligen tycker jag det är bra att man har olika åsikter och inriktningar med sin uppfödning, så länga man har en egen tanke med det man gör så kan det aldrig vara fel (så länge man håller sig inom SKKs och jordbruksverkets regler och har djurens bästa i åtanke förstås). Personligen är jag för att avelsdjuren inte är för unga vid avelsdebut och att inavelsgraden blir låg. Sen är mentaliteten och hälsan viktigast för mig då det är sånt som kan påverka hunden och valpköparna under hela hundens liv. När det gäller utseendet är det betydligt mer öppet så länge det finns en ok grundkonstruktion som gör att hunden rent fysiskt mår bra och ser ut som den ras det handlar om, sen har alla en egen uppfattning om hur en vacker hund ska se ut. Själv har jag såklart en bild i mitt huvud över hur en whippet ska se ut för att jag ska tycka den är snygg och vill självklart nå dit med min uppfödning så småningom. Inser dock att den tik jag startat med har en del brister i exteriören och visst har tanken funnits att köpa in någon snyggare och börja där men Raya har så många andra fördelar rent mentalt och, vad jag vet än så länge, en bra hälsa så jag har ändå valt att starta med henne. Utseendet ska jag försöka förbättra och få dit jag vill genom att välja hanar som jag hoppas stegvis ska hjälpa mig åt rätt håll, samt såklart spara den tikvalp som jag personligen tycker bäst om.

Förra helgen träffade jag Solo som är Rayas förstfödde och vilken känsla det var att träffa honom och inse att han har jag fött upp. En varm och glad känsla, både för att han verkar vara en sån härlig hund med ett i mitt tycke bra temperament och för att hans matte verkar så nöjd med honom. Utseendemässigt är det mest långa ben just nu, och som den tonåring han är så är han ganska tunn men ser ändå väldigt fin ut i många delar. Det ska bli spännande att följa hans vidare utveckling under kommande år.

Solos små halvsyskon är nu snart 12 veckor och alla verkar hålla sina familjer fullt sysselsatta. Tura tyckte det var kul att träffa storebror och det var roligt att se hur fin han var med henne när han väl insett att hon var en valp.

Den helg som just har varit var helt perfekt enligt de fyrbenta. I lördags var jag och Luna på handlerträning för duktiga Sofia Bruse Harkell, vi fick flera bra tips med oss hem.

Tura var med och upptäckte Brunnsparken, spännande med alla nya intryck tyckte hon.

Raya var under tiden med husse på lc-träning, äntligen var hennes kommentar om att få springa lc igen!

I går var hela familjen i Påryd på whippetraceträning. Raya och Luna var lika taggade och lyckliga som vanligt när man kommer till Påryd medan Tura var lite försiktig i början med alla människor och hundar. Men det tog inte lång stund innan hon insåg vilket roligt ställe hon hamnat på. Kan säga att det blev en lugn söndagskväll hos familjen Olin.

Det känns så konstigt med Tura

Det känns så konstigt med Tura

Triporas andra valpkull fyller idag 11 veckor och jag har varit väldigt dålig på att uppdatera här. Det har varit desto fler uppdateringar på kennelsidan på Facebook, ni hittar en länk dit i högermenyn.

Vi har behållit en tik, Triporas Turandot, som är hur härlig som helst. Men det känns väldigt konstigt på många sätt, inte alls som att skaffa valp som vi gjort tidigare. Tura är ju född här och ingått i valpkullen vi just haft vilket gör att det känns som om hon bara väntar på sin ägare. Lite kan det bero på att vi hade Pi kvar tills han var 9,5 vecka då hans nya matte och husse hade en redan inbokad resa över midsommar (t-kullens sida under Kullar är uppdaterad för er som är intresserade). Men nu har hon flyttat in i sovrummet och börjar hitta sin plats i flocken. Hon har fortfarande en tendens att vilja smita in i valprummet och kissa om inte ytterdörren är öppen, så jag försöker ha koll och det går bättre och bättre.

Raya leker mycket med henne men dom kan ta det lugnt tillsammans också:

Det är lite lättare att ta det lugnt med Luna då Tura fortfarande har mer respekt för henne än för sin mor:

Tura har fått ärva Lunas valpsele som är ställbar på alla möjliga håll och det är skönt att ha den på under promenaderna då det hoppas och studsas en hel del (dock väldigt prydligt på just denna bild Wink ):

Nu har jag dock börjat inse att hon är vår valp så vi firade 11 veckorsdagen med att introducera klickern för första gången. Hon är så rolig att hålla på med, trots att de stora tjejerna gjorde allt för att tala om att dom också ville vara med så höll hon fokus på mig riktigt bra.

Börjar till och med komma tillbaka med leksaken för mera lek eller godis yes

Det tog inte så lång tid innan vi fick till frivilligt sittande, lättaste saken men man måste ju börja någon stans kiss .

Efter det var det lunch och sen fest på tuggpinne så nu sover hon gott Heart

Börjar se ljust på framtiden.

Börjar se ljust på framtiden.

Här springer tiden iväg och även om valparna inte tar så mycket tid ännu så kan man tillbringa precis hur mycket tid som helst med att bara titta på dom In Love .

Nu glömmer vi såklart inte bort Luna utan hon får göra en hel del saker, som nu i helgen när hon och jag var elevekipage på en rallylydnadsinstruktörsutbildning. Jättekul och givande och nu är både hon och jag ganska trötta. Sen går vi härligt långa promenader också, riktigt lyxigt att bara gå med en hund.

Valparna har öppnat ögonen så nu har dom helt plötsligt blivit lite mer hundar på något sätt. Tik 3 och 2 var först ut att börja se sin omgivning men de andra tre var inte så många dagar efter. Man märker att dom nu börjar upptäcka varandra mer och mer och alla försöker komma upp på benen och stappla fram.

Vi har nu hunnit träffa alla som var intresserade av en valp efter Raya och Mandel redan innan valparna var födda, tråkigt när man inte kan glädja alla men nu har vi bestämt hur det blir. Det känns jättebra så nu ska vi bara njuta för fullt av valparna under den tid de bor här.