Nu har försäsongsträningen dragit igång liter mer ordentligt och alla tre gillar det. Turan är väl den som vill lite extra mycket då jag tror hon har saknat att få jobba med sin kropp. Det är inte alltid lätt att få henne att sluta när jag tycker vi är klara.
I år försöker vi lägga upp träningen ännu mer strukturerat än vanligt. Efter besöket hos Mia och grabbarna tog jag tag i dokumentationen på ett annorlunda sätt och det har givit resultat.
Vi varier balans och träning av olika muskelgrupper i passen så hela kroppen får sig en genomkörare.
Den blå balansdisken från CSIGORA är bra att ha till flera olika rörelser/muskelgrupper så den rekommenderar jag varmt.
Den senaste tiden har det varit både kallt, snöigt och halt så det är himla lyxigt att ha ett ordentligt löpband där vi kan träna både kondition (skritt och trav) och hela kroppen i aktiv skritt.
Det är även skönt att ett ridhus inte så långt bort som man kan hyra en stund. Idag var det Turan och Alvina som fick sig ett rejält springpass varierat med dragträning.
Turan får även extra behandling med laser regelbundet. Både på benet där hålen efter plattan så sakteliga växer ihop och på de delar av kroppen hon har belastat lite extra under den tiden som benet strulade.
På onsdag är det återigen dags för ett besök hos hennes fysioterapeut, Anna på Ljungby Hundhälsa, och då det var ett tag sedan vi var där så ska det bli extra intressant att höra hur Turan är i kroppen nu.
Sen har tjejerna skaffat sig en killkompis. Dom träffades en del när India och sen Alvina var små men i och med Turans olycka blev det en paus i umgänget. Nu är bekantskapen återupptagen till allas förtjusning. Turan är lite extra förtjust då hon har haft korthårskompisar förut.
Det är lite roligt när man lyckas fota dom i olika vinklar.
Här är det India som är stor och Lukas ser ut som en lite plutt:
Medan det här är precis tvärt om:
Avslutar dagens blogginlägg med en väldigt bra tanke, tänkt om det ändå kunde vara så….
