web analytics

Kategori: Rehab/fysträning

Vad gör man under en semestervecka i oktober?

Jo man tar husbilen och tar sig ett par svängar (:yes:) !

Vi började med en tripp till Mariestad där Jerker (och jag lite grann) skulle vara funktionär på deras lure coursingprov. Tanken var att även starta Turan när vi ändå skulle dit men hon gjorde en rejäl volt i gropen på whippetracetävlingen i Norrköping och kändes inte helt ok så hon fick vila, till hennes förtret!

Även Embla tyckte det var lite småtråkigt då det var ganska dåligt väder så det blev mest husbilshäng, men på lördagen fick hon besök av sin uppfödare vilket alltid är lika uppskattat :heart:

Sen var ju även Leo med sin matte Madeleine på plats i sekretariatet så där kunde man ju leka, uppskattat av dom båda.

Madeleine och jag försökte även med konstycket att gå med fem whippetar var av en valp och en unghund, där jag gjorde det lätt för mig att tog det tre ”damerna” :-D .

Båda kvällarna så roade vi oss med att spela ett för oss nytt spel som hette Sagrada. På fredagen var vi fem människor och fem hundar som trängde ihop oss i vår husbil och spelade men på lördagen körde vi det på två, det var lika roligt oavsett så nu är även det inköpt till vår samling (:good:) !

Vi började hemresan på söndagskvällen men orkade bara en bit innan vi hittade en mysig plats att stanna på över natten.

På vägen hem passade vi även på att inhandla de mångomtalade ”puffarna” och dom blev helt klart godkända av tjejerna när vi kom hem!

Det blev en dag hemma som ägnades åt rehab och vila.

Sen bar det av på fem dagars Skåneturné. Vi började hos Rayas fysioterapeut och fortsatte sedan hem till Mia och hennes grabbar.
Vi hade med oss en liten present till Tårta (främst till hans matte kanske) då han blivit både Svensk och Dansk lure coursingchampion under hösten. Sickar ett stort tack till Belaras hundhantverk för hjälpen att designa och ta fram den fina statyetten:

Efter en mycket trevlig kväll och övernattning fortsatte vi till Kristianstad där vi tog en härlig promenad vid Naturum.

Sen fortsatte vi söderut och anlände till Blentap på kvällen. Där hittade Embla en superkul lekkompis (Sagorunas Huldra), jag tror dom lekte konstant i 2,5 timme :-D

Jerker och Huldras fina mamma Martha tog det däremot lite lugnare :inlove:

Efter en trevlig kväll även i Bentarp så hamnade vi tillslut på ett fält utanför Sjöbo där årets sista lure coursingprov gick av stapeln. Jerker var fältfunktionär och jag satt i sekretariatet. Vi brukar normalt inte jobba båda två samtidigt men då sekretariatet var i vår husbil så fungerade det utmärkt den här gången (:yes:) .

Tur att Emblas uppfödarhusse Magnus hade gjort en ny ”batong” åt henne då det gällde att hålla henne sysselsatt med andra saker än att kolla in alla ”sekretariatsprylar” i husbilen.

Turan uppskattade också dagen då hon äntligen fick spinga lc, hon har ju inte fått springa sedan Katrineholm i början på augusti (årets första prov där hon blev SE LCCH). Hon var superduktig och jag är väldigt glad att jag faktiskt tog mig för att titta på hennes lopp den här gången, andra loppet var nog ett av hennes bästa någonsin! Hon sprang så bra att hon blev tvåa :heart:

Så efter nio dagar (i två omgångar) ute med husbilen och totalt fyra ”jobbardagar på en lc-fält” på tio dagar så är det kanske inte så konstigt att min man ser ut som han gör :-D , tur vi samtidigt har fått umgås med en massa trevliga människor (:yes:) !

Om att ha fyra hundar.

Det finns både för och nackdelar med att ha många (ja jag tycker fyra är många :-D ) hundar och jag säger bara: tur vi är två (:yes:) !

Att promenera med alla fyra, varav en på 4 månader, kräver att man har en positiv inställning och är på ett väldigt bra humör (:crazy:)

Så här såg det ut efter en stunds gående vid den lilla sjön i Joelskogen i Nybro, Embla lyckades trassla in sig ett antal gånger. Framför allt när hon fick ”springfnatt” efter, det frivilliga, badet i sjön…. Så personligen tycker jag det är skönt att vi är två och kan dela på dom eller gå båda två tillsammans, i alla fall så länge Embla är liten :heart:

Samtidigt är det härligt att se att Embla och Turan nu kommit igång med att leka och har mycket skoj ihop. Mest ute och helst med en leksak, den här bollen köpte jag för att tag sedan på Csigora och den uppskattar tjejerna lika mycket som jag gör. Jag använder den som kastbelöning då det är ett bra handtag, bara en rem ingen ögla, till framför allt Luna som älskar den typen av bollar. Men som synes fungerar den även utmärkt som leksak till två whippettöser :inlove:

Efter en leksväng njuter dom på altanen, var och en på sitt vis:

Det är också roligt att ha fått ett matvrak till i familjen, nu har Luna fått konkurrens om att få en bananbit på mornarna:

En annan fördel med att ha fyra är att trots att två av dom mår dåligt så har Turan ändå någon att leka och busa med. Sen får Turan även hänga med på sin mammas rehab då det är bra rörelser även för henne, framför allt kavalettigåendet. Nu är det egentligen lite för lågt för Turan men Raya ska inte ha högre just nu så då får det bli så, bättre än inget tänker jag:

Raya får även stå på balansbollen en del och där ser man verkligen hur olika hon belastar sina ben:

Vilket gör det enkelt att påverka henne att använda alla benen, tur hon i dom här lägena aldrig säger nej till godis :-D

Sen ska det bli himla roligt nästa år när vi förhoppningsvis får en tjej till att träna och tävla med. Jag avslutar med en skrytbild på Turan vars championattavla för hennes SE LCCH kom igår :inlove: :heart:

Omstart

Det har som jag skrivit tidigare varit lite trögt med hundaktiviteter, utöver ”det vanliga”, de senaste månaderna men nu i Påskhelgen har jag kommit igång lite.

Kalmar län har ju skärpta restriktioner så vi har hållit oss hemma i helgen så redan i fredags fick Turan och jag till ett kort lydnadspass inne.

Apporteringen fungerar riktigt bra om man bortser från avslutet, jag har inte riktigt fått in att hon ska sitta rakt. Tyvärr har jag en tendens att belöna ändå ” hon sitter ju utan att tugga”, men ska backa och bli bättre på att hålla på kriterierna så får vi se om vi får till det.

Här har jag gett henne apporten då hon redan sitter i position, då ser det så himla fint ut (:kiss:) :

Vi körde även lite fritt följ och jag inser att trots det lilla utrymmet så tar jag jättekliv…. Undrar när jag ska komma ihåg att ta kortare steg… Kan Turan lära sig att gå ett bra ff så vore det väl sjutton om inte jag också skulle kunna lära mig att gå ordentligt…

Kavaletti har vi ju kört lite grann inne hela vintern men igår var första gången utomhus. Klart lättare med mera plats, man kan variera sig mer då (:good:) . Jag hade behövt en pinne till för att få det enkelt att köra fler varianter utan att behöva bygga om, ska se om jag kan använda någon av agilitybommarna kanske.

Idag blev det premiärcykling med Raya och Turan. Raya är fortfarande inte ok efter sitt senaste löp (typ tre veckor sedan…), äter urdåligt, men hon fick en kort runda så får vi se hur det går.

Man märker att det är skillnad på hennes och Turans kroppkonstruktion, Raya faller i galopp betydligt lättare än Turan så det gäller att ha ordentligt koll så det bara blir trav utan att det för den saken skull går för sakta.

Turan är inte heller jättevan att springa bredvid cykeln, hon vill kolla in min fot och pedalen lite nu och då men där i mellan travar hon så fint (:yes:) .

Efter cyklingen blev det ett litet lydnadspass i trädgården. Längre fritt följ, inklallning, apportering och ”sitt-ligg” på avstånd. Det var ömsom vin, ömsom vatten så nu vet vi vad vi behöver träna mer på (:pardon:) .