Kanske har kommit på ett sätt som fungerar!

Turan har ju fyllt 9 månader, ja även 10 mån har hon hunnit bli, och äntligen fått prova på det här med lure coursing lite mer på riktigt. På senaste träningen i Rolsmo fick hon springa en raksträcka och ja det var mycket uppskattat laugh .

Jag har ju haft svårt att komma igång med hundträningen igen, dels för min jäkla kropp men även för att jag har saknat både Era och Hojt väldigt mycket. Det har varit svårt att inte jämföra hur det var att träna med dom till skillnad från med whipporna sorry . Men med lite hjälp har jag äntligen kommit på hur jag ska komma igång igen. Glädjen med att göra något tillsammans med hundarna ska inte få styras av dåliga tankar och vad andra kanske tycker och tänker. Att sen försöka hitta ett sätt som gör att ryggen inte gör mer ont än nödvändigt har också varit svårt men jag jobbar på det och nöjer jag mig med att träna här hemma så går det ganska bra. När jag är ute får jag mer försöka tänka mig för vilket inte alltid är lätt, ”korta, korta pass” och ”böja på benen istället för ryggen” är tankar jag måste ha med mig.

Men glädjen att träna Turan gör att det känns värt att försöka, framför allt när hon verkar tycka det är lika roligt som jag tycker In Love

När det gäller fotgåendet och positionsträningen där så gäller det verkligen att jag kommer ihåg att böja på benen när jag ska belöna. Gillar i vanliga fall att hon inte är så stor men det finns ändå en liten nackdel med det just i det här läget Wink .

Platsliggningen är ett annat moment där jag måste lära mig att böja på benen när jag ska belöna i stället för på ryggen….

Vi har även så smått början med lite apporteringsträning. Jag hade inte tänkt lära in det momentet på henne då vi fokuserar på appellklassen men fick en utmaning att ta tag i något som jag inte trodde jag kunde lära henne, och just apportering har jag haft problem att lära alla mina hundar av någon anledning unknw . Jag började med andra föremål än apportbocken, som en träpinne och en sökrulle. Men idag kunde jag inte låta bli att prova även med en apportbock och sittandes, med hjälp av omvänt lockande, så höll hon fint i ett par sekunder good .

Jag vet att jag nog inte är en ”normal” whippetägare men så länge både dom och jag tycker det är kul med träning så kör vi på Heart

Det finns en första gång för allt

När man har kommit upp i min ålder så är det mesta man upplever bara varianter på saker man redan varit med om. Sällan man upplever något helt nytt även om alla situationer såklart är unika så sitt sätt. Men är man i Turans ålder så är det nästan bara nya saker att uppleva och massa saker man ska lära sig smile .

Hon har fått börja stifta lite bekantskap med den roliga ”leken” balansbollsträning. Jag tycker ju det är roligt om dom själva kommer på vad som förväntas av dom och när det gällde detta var det inga problem hälsar Turan, hon fattade snabbt vad som gav utdelning laugh .

Igår stod det lydnadsträning på programmet, inget nytt direkt för Turan men två nya saker blev det ändå. Vi startade budföringsträningen och det ska nog inte bli något problem, spinga är ju alltid kul Grin . Sen fick hon vara med när träningskamraten tränade platsliggning med skott, det var första gången hon hörde skott på så nära håll och det var inget som bekymrade henne. Jag trodde i och för sig inget annat heller men ändå skönt när man verkligen vet.

Men frågar man Turan om vad som är mest spännande just nu så är det nog alla nya ”mjukisdjur” som kommer upp! Det trista är bara att matte ställer dom så man inte kommer åt dom….

Visa av erfarenheten så hängde vi upp deras julstrumpor ganska högt!

Så kom då äntligen julaftons morgon och jag tror Turan tycker det var en av de bästa mornarna hittills i hennes liv! Ja Raya och Luna uppskattar den också såklart men dom har ju varit med om detta tidigare, öppnandet av julstrumporna Heart

Nu njuter vi av en brasa och planerar för en lugn och avkopplande julhelg.

Hela familjen Olin önskar alla er därute en riktigt fin Jul!

 

Fredagsfeeling!

Idag har vi haft riktig fredagsfeeling hela familjen!

Jerker var ledig idag så vi gav oss iväg ner till Skäveryd på förmiddagen tillsammans med L och Oops.

Turan fick börja och jag utmanade henne en hel del den här gången. Spåret var runt 50 m och gick i ett svagt U. Jag var sparsam med godisbitar i början och slutet men just i böjen som var ny för henne fick hon en hel del. Hon skötte sig galant, både i svängen och på de delar som var utan godis jobbade hon sig fint framåt i spåret. Nu är det hög tid att börja ”leka med pinnarna” så även dom blir värdefulla så småningom.

 

Jerker har ju saknat det här med att ha någon hund att träna så han har fått ta över Luna, eller snarare henne delar vi lite på då jag fortfarande spårar en del med henne. Men idag var det premiär för Jerker och Luna i spåret och båda två skötte sig strålande. Dom fick ”hjälp” av lite godis här och där vilket är en avvägning när det gäller Luna då godiset lätt tar överhand över att markera pinnar. Så på henne är det egentligen bättre att öka antalet pinnar i spåret för att få fler chanser till belöning än att lägga godis. Men då hon blir lite ivrigare om hon känner att det finns godis i själva spåret så fick hon det den här gången när det var ”ny” förare.

 

Raya stackarna fick nöja sig med rehabträning när vi kom hem, men med tanke på att det är chans till extra godis så klagar hon inte så mycket blum .

Nu avslutar vi fredagen med en god middag och laddar inför en aktiv helg yes .