Trött Impe i förtältet en kväll under Collie-SM i Örebro:
Nu är Jerkers ledighet slut för den här gången men det är bara två veckor till nästa omgång – skönt!
Vi avslutade ledigheten med att åka till Påryd i går och vara med på Kalmar Whippetraceklubbs träning. Vi hade en härlig förmiddag tillsammans med trevligt folk och hundar. Impe fick prova att springa efter trasan några gånger och han blev bara mer och mer fokuserad på den och det syntes verkligen hur SUPERSKOJ han tyckte det var.
Jag försökte träna lite lydnad med Király under tiden men det var lite för mycket störning så det gick sådär. Vissa saker gick bra men bara i micropass. Bara att konstatera att vi behöver mycket störningsträning, och det är definitivt inte min starka sida att ta mig ut och träna bland folk – skärpning!
En anledning till att det var så himla trevligt i Påryd var alla människor som var där. Tänk så mycket det gör att man blir vänligt mottagen, folka pratar glatt och hjälper en där det behövs. Man blir positivt inställd och hjälper gärna till i sin tur.
Fascinerande hur mycket andra egentligen påverkar hur vi uppfattar saker och hur vi själva agerar. Visst man kanske inte ska ”ta åt sig” av hur andra beter sig varken mot oss eller över lag men det är svårt. Hur mycket vi en försöker så är det svårt att låta bli att bli irriterad/upprörd/ledsen/arg på folk som är nonchalanta, aggressiva, lögnaktiga, stöddiga, egotrippade, för att inte tala om dryga ”jag kan allt/bäst”-människor.
Det svåra blir när det är fler personer och en är den positiva som försöker och en är den andar typen. Tyvärr är det oftast så att den ”negativa” personen påverkar mest – trist men sant, i alla fall känner jag oftast så. Man undrar varför det ska vara så svårt att leva efter devisen: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Fast vissa kanske vill bli negativt behandlade?!
Världens finaste, underbaraste man:
