Livet går alltid upp och ner men nu tycker jag det har varit ”ner” lite väl länge. Det har varit ett antal tråkiga och jobbiga saker under en tid men det allra värsta är att vi nu på tre månader har gått från fyra hundar till att bara ha två kvar här hemma.
Det började med att vi i mitten på oktober, efter en lång tids funderande och försökande med olika saker, insåg att Era behövde träna mer än vad min kropp fixade för att må bra. Hennes uppfödare ställde upp och tog hem henne direkt för att sedan överväga bästa lösningen för henne. Det gick så bra hos uppfödaren att Era numera kan titulera sig godkänd vallhund och hon har nu hittat ett nytt permanent hem vilket gör mig så glad :heart:
Men det allra jobbigaste är att vår älskade, fina, underbara Impe fick somna in i går kväll :cry: :brokenheart:
Den sista tiden har han mått sämre och återigen fått tillbaka furunkolosen och när det märktes att han tillslut tappat livsgnistan var det dags att inse att vi måste släppa taget.
Denna fantastiska hund som kom in i vårt liv tack vara min bästa vän Sara, har betytt så mycket för oss båda men allra mest för Jerker då Impe verkligen blev hans hund:
Tack vara Impe har vi lärt känna många härliga människor och insett att whippet är vår ras så mycket att vi har valt att börja föda upp rasen. Dessutom lärt oss älska helt nya hundsportsgrenar som Whippet race och framför allt Lure coursing. Impe älskade allt som handlade om att springa:
Han slutade aldrig att vilja springa även om han på slutet bara fick springa några meter på wr-träningarna:
Han var helt underbar när det kom in nya hundar i familjen och han och Era hade ett speciellt band i mellan sig:
Nu på slutet var det sällan han lekte men hans systerdotter Luna lyckades ibland få igång honom lite:
Med stor sorg i hjärtat och massa tårar släpper vi nu taget om dig älskade, underbara Swaara Kaleidoscope som genom hela livet levde upp till det smeknamn vi gav dig när du kom ”Impuls” :heart: :heart: :heart:
Det är så sorgligt. Och så sant hur livet går upp och ner. Det är tur att man vet och förstår det när ledsamheterna avlöser varandra, även om det ibland känns mer än lovligt motigt. För trots att man vet att det vänder, att det onda kommer art göra mindre ont så småningom, så är det inte ett dugg lättare i stunden.
(:sorry:)
Nej det är ju tyvärr inte det… :heart:
Så många kramar!! ?❤️?
Tack :heart:
Men så ledsamt! Stor tröstekram från oss !
Tack :heart:
Så fruktansvärt tråkigt lider med er
:heart:
Att ta det sista svåra beslutet är hemskt.. Kramar till er bägge ❤ ❤
Ja verkligen inte lätt, men nödvändigt :heart:
Så oerhört tråkigt..lider med er..kram till er båda ❤️
:heart: