Det är lite tufft när det på Facebook hela tiden dyker upp fina minnesbilder på Hojt, ja även på Király kommer det fina bilder. Jag saknar verkligen mina krull så enormt mycket även om jag vet att jag har gjort helt rätt när det gäller dom båda :heart: Tur vi har våra tre whippar som livar upp vårt liv. Att gå en runda på öppna ytor och låta dom springa är något jag njuter av lika mycket som dom gör….
Ja hur skulle ens liv se ut om inte ’Om’ fanns? Visst är det en fascinerande tanke! Men en ganska omöjlig sådan väl? För man kan ju aldrig få något svar då ju faktisk ’Om’ finns… Sen är ju frågan vilket av alla ’Om inte’ eller ’Tänk om’ som varit i ens liv man vill förändra om man fick chansen? Även det en fascinerande tanke men den blir totalt ohållbar när man inser att om inte det hade hänt så hade inte…
Nu har äntligen tävlingen förra helgen helt sjunkit in och jag är riktigt stolt över både mig själv och Hojt! Att jag lyckades hålla oss i vår bubbla, trots vädret och att ekipaget innan bröt redan vid linförigheten så vi skulle in fortare än vad jag trodde, är något jag är så himla nöjd med. Och trots att Hojt helst ville gå in så ställde han upp och jobbade bra och det kändes verkligen som vi var ett ekipage och jobbade…