web analytics

Vad är en bra leksak?

Ja det är en fråga som våra fyra hundar svarar lite olika på. Men har man en glad, bitig och tuggig valp så kan vi verkligen rekommendera leksakerna från West Paw. Jag hittade våran när jag var hos CSIGORA i somras och nu har den blivit mer populär än nånsin :-D .

Den fungerar utmärkt när man vill busa med valpen men samtidigt spara händerna:

 

Den är även så intressant att man kan ”träna” med den som belöning:

 

Man kan även ha den utomhus och springa fort, fort med den i munnen :-D :

 

Den är även jättebra när man är två, går både att kampa om den och springa och hålla i den båda två, så roligt hälsar Embla och Turan:

 

Den är dessutom tuggvänlig (och väldigt hållbar) för en valp med, för tillfället, stort tuggbehov:

Lite extra mysigt när husse håller samtidigt som man tuggar (:kiss:) :

Vad gör man under en semestervecka i oktober?

Jo man tar husbilen och tar sig ett par svängar (:yes:) !

Vi började med en tripp till Mariestad där Jerker (och jag lite grann) skulle vara funktionär på deras lure coursingprov. Tanken var att även starta Turan när vi ändå skulle dit men hon gjorde en rejäl volt i gropen på whippetracetävlingen i Norrköping och kändes inte helt ok så hon fick vila, till hennes förtret!

Även Embla tyckte det var lite småtråkigt då det var ganska dåligt väder så det blev mest husbilshäng, men på lördagen fick hon besök av sin uppfödare vilket alltid är lika uppskattat :heart:

Sen var ju även Leo med sin matte Madeleine på plats i sekretariatet så där kunde man ju leka, uppskattat av dom båda.

Madeleine och jag försökte även med konstycket att gå med fem whippetar var av en valp och en unghund, där jag gjorde det lätt för mig att tog det tre ”damerna” :-D .

Båda kvällarna så roade vi oss med att spela ett för oss nytt spel som hette Sagrada. På fredagen var vi fem människor och fem hundar som trängde ihop oss i vår husbil och spelade men på lördagen körde vi det på två, det var lika roligt oavsett så nu är även det inköpt till vår samling (:good:) !

Vi började hemresan på söndagskvällen men orkade bara en bit innan vi hittade en mysig plats att stanna på över natten.

På vägen hem passade vi även på att inhandla de mångomtalade ”puffarna” och dom blev helt klart godkända av tjejerna när vi kom hem!

Det blev en dag hemma som ägnades åt rehab och vila.

Sen bar det av på fem dagars Skåneturné. Vi började hos Rayas fysioterapeut och fortsatte sedan hem till Mia och hennes grabbar.
Vi hade med oss en liten present till Tårta (främst till hans matte kanske) då han blivit både Svensk och Dansk lure coursingchampion under hösten. Sickar ett stort tack till Belaras hundhantverk för hjälpen att designa och ta fram den fina statyetten:

Efter en mycket trevlig kväll och övernattning fortsatte vi till Kristianstad där vi tog en härlig promenad vid Naturum.

Sen fortsatte vi söderut och anlände till Blentap på kvällen. Där hittade Embla en superkul lekkompis (Sagorunas Huldra), jag tror dom lekte konstant i 2,5 timme :-D

Jerker och Huldras fina mamma Martha tog det däremot lite lugnare :inlove:

Efter en trevlig kväll även i Bentarp så hamnade vi tillslut på ett fält utanför Sjöbo där årets sista lure coursingprov gick av stapeln. Jerker var fältfunktionär och jag satt i sekretariatet. Vi brukar normalt inte jobba båda två samtidigt men då sekretariatet var i vår husbil så fungerade det utmärkt den här gången (:yes:) .

Tur att Emblas uppfödarhusse Magnus hade gjort en ny ”batong” åt henne då det gällde att hålla henne sysselsatt med andra saker än att kolla in alla ”sekretariatsprylar” i husbilen.

Turan uppskattade också dagen då hon äntligen fick spinga lc, hon har ju inte fått springa sedan Katrineholm i början på augusti (årets första prov där hon blev SE LCCH). Hon var superduktig och jag är väldigt glad att jag faktiskt tog mig för att titta på hennes lopp den här gången, andra loppet var nog ett av hennes bästa någonsin! Hon sprang så bra att hon blev tvåa :heart:

Så efter nio dagar (i två omgångar) ute med husbilen och totalt fyra ”jobbardagar på en lc-fält” på tio dagar så är det kanske inte så konstigt att min man ser ut som han gör :-D , tur vi samtidigt har fått umgås med en massa trevliga människor (:yes:) !

Tiden går…

Att ta tillvara på tiden här och nu och inte leva i dåtid eller framtid blir ännu mer påtagligt när man har en lite valp. Hon utvecklas så fort och det händer så mycket och vi försöker njuta av varje stund, även om jag tror alla i familjen bara längtar efter den dag hon har tappat alla valptänderna.

Inne försöker de tre vuxna mest hålla sig undan även om det är acceptabelt att hon ligger hos dom, om hon håller sig still då förstås.

Ute har dom däremot väldigt roligt och både Turan och Luna leker med henne. Turan och Embla har mest dragkamp i kombination med brottning och en del spring:

Medan Luna mest springer med henne. Man märker att Luna blir arg om Embla är för på henne, men det är inte så konstigt med tanke på hennes diskbråck, men nöjer hon sig med att springa så ställer Luna gärna upp en liten stund:

Raya håller sig däremot på sin kant (utom när det är mat på gång, då kan hon busa en stund) och det beror nog på de problem hon har. Just nu kör vi återigen rehab för att se om vi kan få igång henne så pass att det fungerar att låta henne springa lös utan att hon blir halt eller får ont i kroppen. Vi var även till hennes ortoped igen förra veckan och fortsätter leta efter vad det kan vara som gör att hon så fort hon mår bra och är fin i koppen och vi kör igång henne och låter henne ta i lite mer faller tillbaka och får ont. Detta har pågått i flera år till och från så nu vill vi verkligen försöka hitta vad det är som är problemet!

Vi har även möblerat om lite här hemma då vi tyckte att den läckra byrån vi köpte för ett tag sedan från Ateljé Nyfiken behövde få synas lite mer. Så den står nu i ”arbetsrummet”:

och i valp/hund/spel-rummet hamnade min mandala och två små fina skåp som Anja (på Ateljé Nyfiken) gjorde i ordning speciellt för att passa just mandalan :inlove:

Idag fyller vårt lilla yrväder och glädjespridare Embla 4 månader och det har visat sig att hon uppenbarligen har någon form av ”kängurugen” i sig så vi har fått byta ut barngrinden vi haft ut mot entrén mot en dörr. Vi tröttnade på att hon hoppade över och sen blev kvar där då det uppenbarligen var svårare att hoppa tillbaka, hon blev måttligt imponerad av den nya lösningen…