Ibland är jag lite väl överoptimistisk…

Ja jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag helt plötsligt bestämde mig för att prova köra doftprov med Turan unknw , inte jättemycket tränad, en matte som är extremt drabbad av allergin i år och tappar rösten då och då samt en liten valp hemma som tar mycket energi var inte en perfekt kombination direkt…

Turan och Embla har börjat hitta varandra och då jag hittade en perfekt leksak för två på Csigora, så håller dom sig sysselsatta ganska länge:

Så med ett huvud fullt av Embla och dessutom mer eller mindre i höglöp så var det verkligen överoptimistiskt av mig att tro att vi skulle fixa det. Att det sen mest var mitt fel som gjorde att det inte gick får jag väl skylla på allergin och att även jag är dåligt tränad no . Vi får träna mer och göra ett nytt försök i höst.

Men kul har vi och Turan är jätteduktig kiss

 

Att tro att min man fixar de flesta av mina/våra idéer är däremot inte att vara överoptimistisk, det gör han och det blir alltid jättebra In Love , sen kanske det krävs lite tid för att det ska bli helt klart men det är det värt! Det senaste projektet är en utbyggd altan på norrsidan och en pergola. Det som är kvar att göra nu är kanten och sen ska det upp en avskärmning på ena kortsidan.

Han har världens bästa hjälpreda som gör sitt yttersta för att assistera, att sen husse kanske inte alltid uppskattar det är inget vårt lilla yrväder tar någon hänsyn till laugh

 

Men bra blir det och vi är så nöjda!

På eget äventyr!

Det blir ju av förklarliga skäl ett ganska stort fokus på vår nya lilla tjej, från oss alla fem egentligen, så i söndags gav sig Turan och jag ut på ett eget äventyr. I Rottne ligger en mycket trevlig och bra djuraffär som både har kurser och andra aktiviteter, dock lite långt för oss att åka på regelbunden basis men då dom också finns på nätet, Csigora, och har endagarsarrangemang så nyttjar vi dom som mycket vi kan.

I söndags var det en ”öppen nosework-träning med feedback” som var både skojig och givande både för Turan och mig. Turan löper ju just nu så hon är mer lättstörd och har svårare att hålla fokuset på rätt sak när man är utomhus så jag var lite fundersam på hur det skulle fungera. Men som tur var så var alla behållarsöken inne i Csigoras fina inomhushall, och vilka roliga och annorlunda sök det var. Här tillexempel var det några mjukisdjur som ingick tillsammans med några andra leksaker. Jag blev lite lurad då Turan höll på lite extra mycket med att av djuren men efter det gjorde hon en väldigt fin markering på rätt leksak In Love

Utomhussöken gick lite blandat men jag fick flera bra tips med mig hem för vår vidare träning, så överlag var det en toppenbra dag – det tyckte vi båda yes .

Nu var ju såklart även affären öppen så det blev några nya saker som fick följa med hem, ingen som känner mig blev nog förvånad över det laugh .
Dels har vi länge letat efter en boll att komplettera Lunas favoritboll med, och äntligen hittade vi en som till och med Luna gav fem bollar av fem möjliga: Trixie Sportboll med rem

Extra bra att det inte är någon ögla på handtaget (risk att hunden får in ett ben i öglan när dom springer i full fart) men ändå ett stabilt handtag så man kan kasta den hyfsat långt och även ha dragkamp med den, vilket gjorde att även Raya tyckte den var perfekt:

 

Sen tittade jag även på vattenleksaker då våra inte badar ”av sig själva” men med rätt leksak fungera det. Det behöver vara en som flyter och sticker upp en del över vattenytan så den syns och går enkelt att greppa och det hade dom flera stycken! Jag fastnade för: Trixie Aqua Toy Tugger och kunde inte låta bli att test vad Raya och Turan tyckte om den redan när vi kom hem, och det visade sig att den fick högsta betyg av dom båda. Så på land fungerar den strålande, nu gäller det bara att testa den i vatten också och jag återkommer med ett blogginlägg när det är gjort good

Raya tyckte den var så rolig att hon aldrig ville sluta In Love

Turan hälsar att den även var utmärkt att kampa med laugh .

En händelserik vecka!

Ja för Embla alltså, kanske inte riktigt lika mycket för resten av familjen. Även om det tre stora tjejerna hälsar att det är lite tröttande med ett litet yrväder som inte alltid gör som man vill…

Så här kommer en massa bilder över lite av det Embla hittat på under sin första vecka hos oss. Mer text och kommentarer under varje bild.

 

Andra dygnet hemma blev hon invigd i kloklipparrutinerna och det gick hur bra som helst.

 

Vi började ganska direkt med att leka och göra det roligt att komma till mig med saker, det blev kanske lite väl entusiastiskt…. Valptänder är vassa…

 

Vi har fått ett matvrak till i familjen!

 

Första dagarna var det ganska varmt så vi var ute mycket och hon gillade att ligga och smågnaga på något och filosofera.

 

Men när hon hittade Turans bästa ”foppatoffel” så blev det fart vill jag lova.

 

Embla har även funnit sin plats på ”kontoret” så jag kan ägna mig åt mina funktionärsuppdrag utan att fundera på vad hon hittar på för hyss.

 

Vi har även haft besök och även om det var en STOR hund så tyckte Embla mest att det var spännande, men också tröttande så hon sov mesta tiden.

 

De stor tjejerna börjar acceptera att hon vill ligga nära, i alla fall Turan. Ibland i alla fall…

 

Nu glömmer vi såklart inte bort våra andra tjejer utan Turan och jag har tränat lite nosework under veckan. Både löp och ny valp har kanske inte varit optimalt för hennes fokusering men med lite regelbunden träning har det ändå blivit lite bättre.

 

Promenader har dom såklart också fått, även om den här kanske inte var den mest populära då det regnade en hel del…

 

Embla har inte haft några problem att sova utan har använt de flesta av ”sovplatserna” vi har och verkar tycka det är helt ok.

 

Luna är fortfarande den som tar Emblas närvaro bäst utan att egentligen göra så stor affär över att det är ännu en tjej i flocken.

 

Den stora ”fluffkorgen” har blivit lekplatsen så dit springer hon så fort hon får en ”ny” leksak och leker in den där, efter det kan den hamna lite var som i huset eller på tomten.

 

Raya är den som mest håller sig på sin kant hur mycket Embla än försöker få ligga nära.

 

Den enda gång Raya nedlåter sig till att engagera sig i den lilla nya är när dom ska få mat, då kan hon tänka sig att busa lite.

 

Nu har det ju varit lite svalare i ett par dagar så Embla har kommit på hur man tar sig in i cavebeden själv. Hon har ju försökt när Raya ligger där men då har Raya talat om att ”hit kommer du inte” och då har Embla gått och lagt sig någon annan stans. Men idag när husse var ute med de tre stora så kröp hon in där och lade sig till rätta!