web analytics

Månad: december 2025

Skönt besked!

Sen jag kom hem från sjukhuset och min operation har det varit ganska lugnt då jag inte orkat så mycket. Men besök hos mamma har det självklart blivit och Alvina gillar att vara med. Då mamma gillar rött så blir det alltid lite extra juligt hemma hos henne.

Vi har som vanligt tagit det lugnt med pyntandet men till advent gillar jag att sätta upp ljus lite över allt.

Vädret har varit väldigt grått men när småtjejerna och jag var i Nybro en dag var det riktigt soligt så det blev en ovanligt härlig promenad.

När vi går hemomkring och det är gråtråkigt så anser Alvina att man får roa sig bäst det går, att bära på saker förhöjer promenaden.

Härom veckan var Alexi och matte Sara på besök, alltid lika trevligt att träffa dom och tjejerna har jättekul tillsammans. Tyvärr var vädret inte det bästa och då det gick undan när dom var ute på tomten så blev det inga bilder därifrån. Inne fortsatte buset lite mer stillsamt:

ända tills Alexi tröttnade och gick in i sovrummet och lade sig för att sova.

I lördags var Jerker på LC-träning och kom hem med en jättesöt grantomte från Mats och Brith, stort tack kära ni!

Vi fick även i år ett fantastiskt fint, egenhändigt ritat whippetjulkort från en LC-vän, än en gång tack Kerstin.

Igår var mordutredarna på plats i vårt kök och vi hade en mycket trevlig kväll och lyckades den här gången lösa mordet, förra gången missade vi….

Nu till det som var lite nervöst innan beskedet kom, ryggröntgen av Triporas Annorlunda Alvina och Triporas Ambitiösa Akela. Men bådas besked var helt ok, Alvinas var 0 rakt över medan Myra hade en LTV1 och ett väldigt litet extra revben på första ländkotan. Något som vad jag har hört tydligen inte är så ovanligt utan räknas som en ”normalavvikelse”? Om någon vet mer om detta så skriv gärna och berätta.

Avslutar med två saker, dels att skicka ett stort tack till Nilla som även i år försåg oss med otroligt gott julgodis, det mesta dessutom glutenfritt så även Jerker kan äta det. Hennes saffransbitar (ej med på bild) är ”to die for”!

Och dels med att säga God Jul och Gott Nytt År till alla som läser detta. I år blev det inte så många fysiska julkort då vi valde att skicka lite extra pengar till Hundstallet i stället.

Så bra det blev!

När vi hade vår senaste kull (för två år sedan) var det lite trögt att sälja valparna men nu så här med facit i hand så fick alla fantastiska hem!

Framför allt är den känslan lite extra påtaglig när det gäller Alexi.

Det visade sig att hon hade ett underbett när hon var liten så hon blev kvar lite extra länge. När sedan familjen Eliasson dök upp så blev det lite av ”kärlek vid första ögonkastet” och vid 13 veckors ålder flyttade hon till vad som visade sig bli det perfekta hemmet för henne. Som tur var så bodde familjen ganska nära så vi kunde få fortsätta umgås med både dom och Alexi.

När hon väl fick sina ordinarie tänder visade det sig dessutom att hennes bett var helt korrekt vilket gladde oss alla.

Grabbarna var så pass engagerade att dom till och med drog igång Växjö hundungdom för att få till en gemenskap mellan unga och deras hundar. Dom fick bra hjälp av både föräldrarna och CSIGORA som ställde upp med lokal att träffas i.

Vi ordnade en träff i Nybro för de valpar som bodde nära, det vill säga Alexi och Myra och det är tur vi har fler hundar så alla grabbarna fick varsin hund att gå med.

När ”valparna” blev 1 år fick både Alexi, Alvina och Myra prova på det här med lure coursing och både dom och deras ägare tyckte det var en rolig aktivitet.

Här är de tre plus deras mor Skatan på den LC-träning där alla tre lyckades ta det sista för att få sin tävlingslicens.

Extra roligt är det att valparna blir så glada att se oss. Här är det Alexi som hälsar på Jerker.

Alla startade sedan sin första gång på samma LC-prov vilket var en fantastiskt härlig upplevelse för oss som uppfödare.

Nu förstår ni säkert varför Alexis liv gör oss lite extra glada, ännu mer efter att ha läst denna fina artikel i senaste Whippetbladet (den fina tidningen som ges ut av Whippetklubben).

 

 

 

 

Stockholmsresa

Den länge planerade Stockholmsresan blev äntligen av i fredags, tidigare kom ju min sjukhusvistelse i mellan…

Vi valde att åka vanliga bilen den här gången, och bo på Scandic Upplands Väsby. Det ligger inte så långt från pappa och Leila vilket är praktiskt. På fredagen bjöd vi pappa och Leila på middag på hotellet, mycket trevligt, och därefter blev det en lugn kväll.

Lördagen började hos pappa och Leila med en god lunch innan vi åkte till Nacka för att se min yngsta systerson spela hockey. Det var mangrann uppslutning, Thérèse (min lillasyster), Jerker, Oscar (min andra systerson), pappa, Leila och grabbarnas farfar Anders.

Pappa Eric var i sekretariatet och Victor var som sagt på isen.

Det var en mycket underhållande match och vi gjorde vad vi kunde för att hejja fram laget, och lite kanske det hjälpte för dom vann matchen med 4-2!

Efter det åkte vi alla hem till Tes och Eric och blev bjudna på adventsfika. Mycket gott och trevligt och våra fyrbenta tjejer trivdes lika bra dom. Deras hund, Vilma, var lite försiktig inomhus men delade gärna med sig av både sina leksaker och sin hussar.

Turan hittade den ”svaga länken” och lyckades förse sig med lite godsaker.

Efter fikat var våra tjejer och deras Vilma ute i olika omgångar och röjde på tomten, tyvärr för mörkt för att fota. Sen blev det vila i köket innan middagen.

Efter en trevlig kväll med god middag så åkte vi tillbaka till hotellet. På söndagen blev det några timmar uppe hos pappa och Leila med en god lunch innan vi gav oss av hemåt igen.

Det var så roligt att träffa alla även om det blir lite väl kort när man bara åker upp en helg, men trevligt hade vi. Alvina och India sov gott på hemvägen efter en för deras del aktiv, rolig om än ovanlig helg. Turan stackarn gillar ju inte riktigt att åka bil men hon vilade mer där upp och sen somnade hon gott så fort vi kom hem.