web analytics

När ska det vända?

Förra året var verkligen inget höjdarår och vi hade hoppats att det skulle vända i år….

Vi åkte till Kosta Safaripark på nyårsafton, till hundarnas förtjusning – det var många vildsvin att titta på laugh ,

för att Turan skulle slippa stå ut med alla smällare hemomkring. Förra året reagerade hon nämligen lite så vi ville inte chansa i år utan tog det säkra före det osäkra och åkte hemifrån. Vi hade en väldigt trevlig kväll hos vänner mitt ute i skogen men åkte tillbaka till Safariparken vid elvatiden. Det var lugnt och skönt och det lilla som hördes från Kosta störde inte Turan som tur var.

Men sen var det inte så trevligt längre då Jerker mådde jättedåligt och på nyårsdagen blev det akuten för hans del sad

Jag och hundarna blev kvar i Kalmar över natten då Jerker inte fick komma hem förrän på måndagen, höga levervärden och en mage som inte ville vara med.

När vi kom hem var det bara att inse att han inte alls var i skick för att åka på vår sedan länge inbokade minisemester till Göteborg så det var bara att avboka hotellet och skänka bort min tvådagarsbiljett till MyDog.

Jag hoppas verkligen resten av året kommer att bli bättre för jag tycker helt klart att det är dags att det vänder och händer lite roliga, positiva saker nu….

Tur vi har våra hundar, Embla kan konsten att ”roa” oss crazy

Det vi däremot inte ställde in var det planerade besöket hos Ljungby Hundhälsa på onsdagen. Jag tog blondinerna med mig och åkte dit och Embla tycker det är jätteroligt att gå in till Anna och njuter av att få behandling.

Turan är inte riktigt av samma åsikt men vet trots allt att det Anna gör gör henne gott! Turan behöver framför allt hjälp med sina ljumskar och elen är det oslagbart bästa alternativet för henne. Nu är det ju dags att så smått sätta igång dom inför kommande säsong så skönt med en ordentlig genomgång.

Vi passar alltid på att gå en hyfsad promenad i Ljungby innan vi åker hem, och trots att det småregnade så uppskattade i alla fall Embla promenaden.

Jerker mår sådär, bättre men inte bra och han ska in på operation på fredag då dom ska vidga gallgångarna så han förhoppningsvis blir av med magproblemen. Jag har ju även mitt knä och min mage som strular så just nu tar vi det väldigt lugnt och håller oss mest hemma. Tjejerna roar sig så gått det går.

Idag på förmiddagen kom en liten ljusglimt då Raya var lite piggare (hon har varit sämre ett tag) så jag tog en kort sväng i skogen med bara henne för att hämta lite energi, vi hann som tur var hem lagom innan snöovädret drog in.

Det gäller att börja i tid!

Jag personligen är inte så julig av mig men jag hänger gärna med Lotta när hon vill åka på julmarknad, så i helgen som var blev den en trevlig resa till Eksjö.
Vi bokade in oss på Stadshotellet för en natt och passade på att ha en mysig kväll med krogbesök och sedan spelade vi Alfapet på hotellrummet.

Lördagen ägnades åt julmarknaden och den var väldigt trevlig.

Över lag var det väldigt fint i trästaden i Eksjö centrum, lite otippat så var det Apotekets skyltfönster som var finast:

 
Här hemma har vi fått riktigt fint och vi stormtrivs med hur det blev i vardagsrummet. Där finns det nu gott om plats och sköna stolar så vi använder det väldigt mycket till olika saker:

Ja vi har påbörjat julens pusslande lite i förtid blum
Vi fick två stora kassar pussel i somras från två vänner som är lika ”galna” i van Haasteren-pussel som vi, och dom fick två inte fullt så stora kassar av oss, så nu gäller det att ligga i då det är många roliga motiv som ska läggas!

Idag blev vädret lite mer vintrigt och blondinerna uppskattade att ta sig ett race på tomten,




medan Raya höll sig inne. Det känns tyvärr som hon inte mår så bra som hon gjorde precis när vi började med gabapetinet. Vi har fått ett träningsprogram för henne då hon inte har mycket muskler kvar i rygg/mage/bakdel/bakben så vi hoppas att det ska bli bättre på sikt. Men för tillfället trivs hon bäst i en cavebed. Här tillsammans med sin dotter kiss

Nu håller vi tummarna!

Hösten rullar på i svindlande fart och det händer saker hela tiden, men trots det så tycker jag inte det känns som jag får något gjort…

Vi har i alla fall hunnit med en härlig sväng till Kalmar och Öland. Först en promenad med hundarna

sedan ett besök i Bläsinge. Raya insåg försent att stolen hon hittade att sitta på stod alldeles för långt från  fikabordet laugh

På hemvägen sken faktiskt solen en stund.

Här är anledningen till besöket hos Atelje Nyfiken i Bläsinge. Så fort jag såg detta skåp i originalutförande innan Anja börjat med det så sa jag till Jerker att lite beroende på vad hon gör med det där så vill jag ha det. Det visade sig såklart att hon gjorde det helt perfekt för platsen jag tänkte ha det på. Så nu står det här och innehåller alla mina garner yes.

Men det som stökat mest i höst är nog jag och hundarna. Jag fick glaskroppsavlossning i mitt högra öga och det gjorde att det blev ett hål på näthinnan som jag varit in och lagat. Det känns annorlunda och lite ”stökigt” i det ögat så  jag tar, på inrådan av ögonläkaren, det fortfarande lite lugnt. Så nu håller vi tummarna för att det inte ska bli värre så näthinnan lossnar.

Den andra sak vi håller tummarna för är att Raya (Dixietown Alptoppens Ros) kan få må lite bättre.
Hon går ju på kortison varannan dag för sin autoimmuna muskelinflammation och kortisonet verkar hittills hålla inflammationen i schack. Men trots det började Raya i somras att halta/gå orent och hon ville inte riktigt vara med. Vi provade Librela-sprutor (totalt tre gånger) men tyvärr ingen förbättring. Så vi fortsatte utreda henne och nu har vi röntgat ryggen och efter att vår veterinär konsulterat neurologen i Kalmar (en av Sveriges bästa) så fick Raya diagnosen begynnande diskbråck mellan ländkota 5 och 6 samt en defekt mellan ländkota 7 och första korskotan. Gissningen blev att det är nerver som hamnar i kläm där mellan varven så det är därför hon får ont. Det är ju inget att göra något åt men man kan prova att smärtlindra så nu får hon gabapentin varannan dag, den dag hon inte får kortison, och peppar, peppar så verkar det än så länge hjälpa good

Senast vi var på klubben så hade hon till och med dragkamp med sin dotter!

Så hjälp oss nu att hålla tummarna så hon får må så bra hon kan ett antal år till!

Avslutar med två ”skogsbilder”. Jag äskar skogen (om man bortser från alla äckliga ”älgflugor” som härjar just nu) och det gör resten av familjen också.

Turan (Triporas Turandot)

Embla (Hopway Shooting Star)