web analytics

Hmm bara att inse…

Det är nog bara att inse att jag aldrig kommer att förstå hur många hunduppfödarna tänker och resonerar i sin avel…

Som exempel kan jag nämna projektet Mental Sund Collie: det är ett projekt där man, väldigt förenklat, med MHt som grund skapar ett ”avelsindex” som bygger på hundens eget MH och alla släktingars MH MEN tar hänsyn till ”systematiska miljöeffekter”. Vill ni läsa mer om detta hittar ni det på Collieklubbens hemsida.
Det jag inte förstår är hur detta ska kunna förbättre hundens mentalitet? Om man tittar på de kullar som får valphänvisning så ser man att det ändå används hundar som har haft kvarstående rädslor på MHt i aveln? Nedärvs inte det längre? Är det någon som med några enkla ord kan förklara det för mig är ni mer än välkomna!

Nu är det ju inte alla raser som måste mentalbeskrivas men många gör det ändå vilket jag tycker är bra, för då får vi valpköpare ytterligare ett instrument att titta på när vi ska välja föräldrar till våra valpar. Och förhoppningsvis tar uppfödarna som väljer att MHa även hänsyn till det!

Det är samma sak som när en rasklubb vill förbättre HD-statusen men ändå godkänner att B-B hundar (och sämre) paras. Hur ska man kunna förbättre om man inte använder det bästa, det vill säga A? Tror det var doberman-klubben som ett tag rekommenderade att minst ett av avelsdjuren skulle ha A för att få vaplhänvisning. Sen är ju långt i från alla avelshundars släktingar röntgade vilket gör att det finns ett stort mörkertal där också. Där borde alla vi som vill kunna köpa hundar med friska leder även i framtiden dra vårt strå till stacken och röntga våra hundar oavsett om de ska gå i avel eller inte

Sen är det faktiskt upp till oss valpköpare att ta reda på vad den ras vi är intresserad av har för statistik och förutsättningar. Är vi noga med att ta reda på alla hälsofakta, mentalfakta och allt övrigt vi är intresserade av och sen även väljer uppfödare utifrån det så borde det bli sanering i vissa raser. Men tyvärr tänker inte alla valpköpare så utan en ”medelfamilj” som vill ha hund köper oftast ”bara” en valp. Möjligen har man kollat att föräldrarna är snygga…. Vilket har lett till att en utställningstitel oftast säljer bättre än arbetsmeriter även i våra arbetande hundraser…

Personligen tycker jag allt detta är trist och inte så uppmuntrande…. Frågan är om man alls kommer att kunna köpa mentalt bra, friska hundar som vill ”arbeta” i vissa raser i framtiden?? Som tur är (och förhoppningsvis) dröjer det länge innan jag ska ha ny hund men ändå…

Sjävklart finns det bra uppfödare som försöker ta hänsyn till alla parametrar i sin hundavel och ändå råkar ut för saker och ting och det säger jag inget om. Huvudsaken de är ärliga och delar med sig av all information för då är det återigen upp till oss valpköpare att bestämma hur vi vill välja när vi köper hund. Och JA jag vet att jag har haft detta ämne uppe förr, många gånger dessutom, men jag tycker det är så pass viktigt att det tåls att upprepas!!!

 

Varför?

Ja det kan man undra…. just nu finns det flera stycken ”varför”:

Varför är jag förkyld IGEN?

Varför snöar det och är plusgrader? (inte rolig kombo när man har pumi…)

Varför snackar folk så mycket men när det väl gäller är det annorlunda?

Varför har jag så dåligt självförtroende när det gäller hundträningen?

Ja, ja det finns många fler men dessa räcker just nu tycker jag ;-)

Den sista är väl den som är både svårast och lättast att svara på: Känns som jag personligen blir bedömd när mina hundars ”kunnande” studeras vilket gör mig osäker och det känner ju hundarna direkt och allt blir normalt pannkaka… Men sen varför jag känner så har jag ingen aning om!? Och egentligen spelar det ju ingen som helst roll vad andra tycker eller hur, så varför bry sig? Aja jag jobbar i alla fall både på det och på själva träningen så bättre blir det :-D

Är ganska orkeslös just nu efter en nästan sömlös natt då näsan är helt igentäppt men lite måste ju hundarna få göra… Så Hojt fick ett pass med ordförståelse på ligg, stå och sitt och det gick riktigt bra!!! Med Király blev det ett kort pass med 2:ans fjärr på kort avstånd och fokus på stadga i skiftena. Även han var duktig så nu har jag fått lite positiv energi så jag orkar fortsätta vara sjuk ;-)

Satt och tittade igenom lite bilder på datorn när jag gjorde om hemsidans layout i går eftermiddag (gäller att roa sig så gott det går när man är sjuk) och hittade den här fina på en 9 veckors Hojt och mig som Helén tog på oss:

120224_hojt_jag

Tiden går…

När man är sjuk och inte orkar så mycket finns det gott om tid till funderingar – ville jag skulle det räcka till många inlägg men tror inte ni är så intresserade av allt ;-)

En tanke som jag däremot tänker dela med mig av är det här med ”tidens gång” och ”åldrandet”… Dessa två saker har vi alla något typ av förhållande till – positivt, negativt eller neutralt. Förmodligen även olika förhållanden beroende på ur vilket perspektiv vi tittar och på vad i vårt liv vi tittar.

Tittar jag på våra hundar som är 2 år och tre månader, 20 månader och drygt 9 månader ser jag ”tidens gång” som något positivt då de då blir lite äldre och förhoppningsvis mognare och under tiden har vi himla roligt med all träning :inlove:

Ser jag på mig själv så har jag numera mycket att titta tillbaks på – och många fina och roliga upplevelser att minnas. Har försökt komma på om jag någon gång har tyckt att åldrandet varit jobbigt men inte kommit på någon. Det jag däremot tycker är en stor nackdel med att bli äldre är att det blir även mina nära och kära och nu är en generation borta ur mitt liv, saknar min mormor och morfar mycket :brokenheart:

Annars ser jag nog min ålder som en positiv sak – tänk så mycket erfarenhet och upplevelser jag har samlat på mig ;-) En annan fördel med att ha levt ett tag är att man mer och mer lär känna sig själv och står upp för sina egna åsikter. Det finns det i och för sig många unga som gör också men för mig har det tagit tid att komma dit jag mentalt är idag. Men fortfarande, trots mina dryga 50 år, lever jag med ett dåligt självförtroende fast ju mer jag jobbar på att inte jämföra mig med andra ju mindre svårt blir det att leva med det :yes:

Så summan av denna ”tanke” är att jag gillar livet jag lever nu, har lärt mig leva med den jag är och tillåter mig vara både svag och stark. Att sen få förmånen att åldras med min älskade man och våra fina hundar gör livet bara ännu bättre :heart: