Om att ändå prova!

Jag, och många med mig, säger ofta att ”det där kan jag inte” och kommer sig sen inte ens för att försöka.

Nu har jag på kort tid tagit tag i två saker som jag ansett mig inte ”kunna”, och det har varit jätteroligt yes . Det ena rör Turan och när hon själv går in i träningsrummet och ”frågar” om vi inte ska träna så känns det som vi är på rätt spår In Love

Jag nämnde i mitt förra inlägg att jag inte trodde att jag kunde lära in apportering på någon hund men ändå valt att prova med Turan. Vi försöker köra korta pass varje dag och det går framåt, så härlig känsla. Måste dock tänka mig för att inte köra för många repetitioner då hon då börjar fundera och blir lite osäker. Men vi har tagit flera steg framåt redan!

Jag trodde ett tag att vi skulle slippa att få mer snö den här vintern men icke då… I onsdags kom det riktigt mycket och en del ligger fortfarande kvar dessutom sad . Tjejerna gillar det i och för sig, bara det inte är för kallt i luften.

Även om alla uppskattar att efter en sväng ute i snön få ligga i värmen framför brasan.

Det andra jag tagit tag i är en sak som Jerker har tjatat lite om. Han har velat att vi ska börja dansa men jag har inte trott att min rygg skulle hålla för att dansa tillsammans med någon så jag har sagt nej. När han i slutet på januari kom med förslaget att vi skulle prova linedance så var min första tanke att säga nej men tog mig sedan en funderare. Där håller man ju inte i någon utan alla dansar för sig själva även om man dansar i grupp. Så jag bestämde mig för att inte säga ”jag kan inte” utan i stället ” jag provar”, och det ångrar jag verkligen inte. Det är verkligen jätteroligt att dansa linedance och kan dessutom förhoppningsvis göra mig lite starkare så ryggen inte gör lika ont. I går var vi ett gäng från två olika träningsgrupper som var i Algutsboda och hade en liten uppvisning på ett äldreboende, och det efter att enbart ha dansat fyra gånger så nej det är inte jättesvårt att lära sig blum . I och för sig har vi tränat extra hemma också, det blir lätt så när något är roligt laugh .

Kanske har kommit på ett sätt som fungerar!

Turan har ju fyllt 9 månader, ja även 10 mån har hon hunnit bli, och äntligen fått prova på det här med lure coursing lite mer på riktigt. På senaste träningen i Rolsmo fick hon springa en raksträcka och ja det var mycket uppskattat laugh .

Jag har ju haft svårt att komma igång med hundträningen igen, dels för min jäkla kropp men även för att jag har saknat både Era och Hojt väldigt mycket. Det har varit svårt att inte jämföra hur det var att träna med dom till skillnad från med whipporna sorry . Men med lite hjälp har jag äntligen kommit på hur jag ska komma igång igen. Glädjen med att göra något tillsammans med hundarna ska inte få styras av dåliga tankar och vad andra kanske tycker och tänker. Att sen försöka hitta ett sätt som gör att ryggen inte gör mer ont än nödvändigt har också varit svårt men jag jobbar på det och nöjer jag mig med att träna här hemma så går det ganska bra. När jag är ute får jag mer försöka tänka mig för vilket inte alltid är lätt, ”korta, korta pass” och ”böja på benen istället för ryggen” är tankar jag måste ha med mig.

Men glädjen att träna Turan gör att det känns värt att försöka, framför allt när hon verkar tycka det är lika roligt som jag tycker In Love

När det gäller fotgåendet och positionsträningen där så gäller det verkligen att jag kommer ihåg att böja på benen när jag ska belöna. Gillar i vanliga fall att hon inte är så stor men det finns ändå en liten nackdel med det just i det här läget Wink .

Platsliggningen är ett annat moment där jag måste lära mig att böja på benen när jag ska belöna i stället för på ryggen….

Vi har även så smått början med lite apporteringsträning. Jag hade inte tänkt lära in det momentet på henne då vi fokuserar på appellklassen men fick en utmaning att ta tag i något som jag inte trodde jag kunde lära henne, och just apportering har jag haft problem att lära alla mina hundar av någon anledning unknw . Jag började med andra föremål än apportbocken, som en träpinne och en sökrulle. Men idag kunde jag inte låta bli att prova även med en apportbock och sittandes, med hjälp av omvänt lockande, så höll hon fint i ett par sekunder good .

Jag vet att jag nog inte är en ”normal” whippetägare men så länge både dom och jag tycker det är kul med träning så kör vi på Heart

Blondinerna briljerar!

Nja kanske inte riktigt men båda hade sina ljusa stunder i helgen och det gick över förväntan bra att träna yes .

Jag, Luna och Tura tog husbilen i fredags och åkte till Karlshamns brukshundklubb där vi sen tillbringade helgen tillsammans med andra hundnördar. Tura skötte sig strålande på det lydnadspass hon fick för Jenny Wibäck på lördagen, många bra tips på grunder som kommer att göra fortsatt lydnadsträningen rolig. Bygga ett stort värde för nosdutt i handen, redan nu bygga in en glädje i att göra flera saker med mig innan belöningen kommer och ett stabilt omvänt lockande var några av tipsen vi fick.

Däremot skötte hon sig kanske inte riktigt lika bra de stunder hon var ensam i husbilen, oavsett om Luna var med eller inte…. En bra ”lärdom” att ta med sig till lördagens whippetracetävling då det kommer att bli stunder ensam i husbilen för lilla tösen.

Luna fick ett pass för Jenny på lördagen och då jobbade vi med framförgåendet och apporteringen. När det gäller framförgåendet fungerade det allra bäst med en kombination av ”punkt” och droppa godis framför näsan i stillastående. När det gällde apporteringen så blev det tydligt att det egentliga problemet nog är själva ingången, och det oavsett om hon har en apport i munnen eller inte…

På Lunas pass för Helene Lindström på söndagen så jobbade vi med ff/lf och just ingångar. Fick med mig bra tips på motivationshöjande belöningar i ff/lf som passade just Luna. Sen provade vi olika varianter på ingångar och det blir ett tillbakabyte till vänsteringång, hittade en varianten på inlärningen av den ingången som Luna köpte klockrent!

Det var även, som vanligt, väldigt givande att titta på de andra som tränade och lyssna på de tips dom fick. En supertrevlig helg, ett kanonarrangemang av Carina Lundin med jätteduktiga och inspirerande instruktörer samt ett härligt gäng deltagare där man kunde nörda ner sig i hundträning både praktiskt och teoretiskt. Att sen få jättegod mat serverad utan att behöva göra annat än betala är guld värt när man är ute så här.

Tyvärr hade jag dubbelbokat mig så jag fick avstå eftermiddagens träning på söndagen för att bege mig till Ronneby för en timmes handlerträning med Tura. Jätteroligt och givande även det, fick flera bra tips med mig från duktiga Sofia Bruce Harkell. Inte för att jag riktigt förstår hur jag tänkte när jag anmälde Tura till en utställning om två veckor, men vi får ta det som träning och tänka att vi i alla fall lär roa alla som tittar på crazy .

Sen bar det av till Karlskrona och en träffa med lilla Triporas Traviata ”Nanook”, som fortfarande påminner om Luna i många delar In Love

Inte lätt att ställa upp och fota henne men lite ser man hur hon ser ut i alla fall kiss

Jätteroligt att träffa henne och det tog inte lång stund innan systrarna fann varandra igen och lekte så blodet stänkte, lätt överdrift såklart men det märktes att båda håller på att tappa sina mjölktänder pardon .