web analytics

Berg-och-dal-bana

Jaha så var det dags för lite rejäla vågor i livet igen :/

Veckan började ok med en trevlig spårträff (Király är jätteduktig bara matte inte lägger sig i), som följdes av en kväll hos bästa Sara :yes: 

Sorgebesked nådde mig i onsdags morse – min älskade mormor hade somnat in. Det gick fort och hon led inte och är man 92 år med diverse krämpor så är det nog det ”bästa” man kan råka ut för. Men trots allt så vill man ju (i alla fall jag vill) att ens nära och kära alltid ska finnas där hos en. Vila i frid älskade, älskade mormor :heart:

På onsdagskvällen började min rygg protestera, blev bara värre och värre och i går var jag ganska orörlig. Idag är det kanske aningens bättre så det har nog vänt nu…..Har en semestervecka framför mig så förhoppningsvis blir den helt bra under ledigheten.

I fredags kväll hade vi pappa och Leila här på middag och övernattning. Alltid lika roligt och trevligt att ha dom på besök :inlove:

Det har inte blivit någon lydnadsträning då det inte varit att tänka på med min rygg men nu på eftermiddagen tog jag mig samman och lyckades ta mig ner på golvet och i alla fall köra lite backa och frysmarkering. Med betoning på lite ;-) men roligt tyckte vi båda att det var :))

Som uppmuntran blir det ett kort från vår braiga träning förra söndagen:

10 reaktioner till “Berg-och-dal-bana”

  1. Även om man vet, så är det minst lika jobbigt. Hoppas du känner dig bätter i ryggen. Aldrig provat inlägg för att höja hålfoten?
    Kram

    1. Jag har en extra sula i ena skon då mina ben är olika långa och det hjälper jättebra mot ryggproblemen, men den här gången har jag ”tavlat bort mig lite” när jag jobbade :-/ Har förhoppningsvis lärt mig en läxa så det inte inträffar igen :P
      kram

  2. Det är alltid sorgligt att mista nära och kära, och precis som så många skriver är det många som minns och saknar en gammal människa. Min farmor var 94 när hon somnade in, och trots att jag visste att hon var gammal och ”slut” (som hon själv uttryckte det) var det svårt att acceptera. Döden är alltid det, förmodligen pga att det är så definitivt.
    Hoppas nu att din rygg bättrar sig, så att vi kan fullfölja planerna för veckan smile
    KRAM!

  3. Vi får vara glada att vi fick ha våra mormödrar så länge Cissi, min dog ungefär som din när hon var 91 år. Många fina minnen mitt i all sorg.. Hoppas din rygg blir bättre fort, så Kungen får tillbaka sin träningskompis.

  4. Fanns få saker som berörde mig mer i mitt jobb som sjuksköterska , än när det satt en äldre kvinna eller man vid sin döendes make/makas sida. Ett helt liv tillsammans som nu skulle splittras, där de oftast levt mer än 60 år tillsammans, blivit ett, och så lämnas en kvar! En gammal människa lämnar mycket minnen och saknad efter sig! Skickar tröstande kramar till er <3

Lämna ett svar till Maria Lucaz Figo Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.